disruption - den 'onda' flytten

En dag blev till en vecka och lite till. Nu är jag här igen. Tänk så mycket som har hänt i världen senaste två veckorna. Får mig att tänka på hur relativ tiden är – relativ till skeenden. Precis som att platsen är relativ – relativ dess människor såväl som skeenden. Varför talar man så sällan om platsens relativitet? Platsen är ju för sjutton obeständig!

Idag, som varken är igår eller imorgon, talar jag om ’disruption’. Här handlar det i allra högsta grad om relativisering av platsen. Men märk väl; jag relativiserar inte flytten. Med discovery och disruption talar jag om två extremformer av flytt. Men som kloka läsarkommentarer sagt; det finns en skala däremellan.

Tesen jag driver är att känslan för den nya platsen i stor utsträckning avgörs av din inställning, som i sin tur bestäms av syftet för flytten. Jag menar inte att resultatet av disruption – den onda flytten – behöver bli illa. Men det kan knappast vara lätt. Det jag talar om idag är de värsta av anledningar till flytten. Uppbrottet.

Ofrivilligheten. Uppbrott genererat av naturkatastrofer, krig, konflikter, förföljelse... Jag tänker att den svåraste flytten är om du flyr med vetskapen om att du aldrig någonsin kan återvända – åtminstone inte så länge en viss regim är vid makten. För visst är det betydligt lättare att lämna en plats (typ, dra till San Francisco) om du vet att du när som helst kan återvända!?

Det var ju de senaste skeendena i Burma som aktualiserade dessa tankar hos mig. Jag kommer att tänka på min väninna Fatimah som lämnat Burma, och som fantastiskt nog är den gladaste, lyckligaste människa jag någonsin träffat trots att hon aldrig kommer att få se sin mor igen – åtminstone inte under rådande regim. Men jag tänker också på Eduardo från Chile som i flera år vägrade att lära sig svenska. Han ville straffa det nya landet eftersom han ofrivilligt tvingats lämna det gamla. Tacksamhet kontra förlust. Olika reaktioner.

Att världen inte alltid är vacker är ett faktum. En normativ approach. En titt på hur FN reglerar denna problematik. Ur FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna:

Artikel 13
1. Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats gränser.
2. Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land.

Artikel 14
1. Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.
2. Denna rätt får inte åberopas vid rättsliga åtgärder som genuint grundas på icke-politiska brott eller på gärningar som strider mot Förenta nationernas ändamål och grundsatser.

Artikel 15
1. Var och en har rätt till en nationalitet.
2. Ingen får godtyckligt fråntas sin nationalitet eller nekas rätten att ändra nationalitet.


En praktisk-faktisk approach. UNHCRs ’Statistical Yearbook 2006’. Om jag talar om disruption, så talar de om följden; displacement. I slutet av 2006 uppskattades UNHCRs ’total population of concern’ till 32,9 miljoner människor uppdelat i följande kategorier:

9,9 miljoner flyktingar
744.000 asylsökande
734.000 repatrierade/återvända flyktingar
12,8 miljoner internförflyttade personer (IDPs)
1,9 miljoner IDPs som återförts till ursprungsplatsen
5,8 miljoner stadslösa personer
1 miljon övriga ’of concern’

Mmm... det är väl ungefär så det ser ut. Det tål att skänka tankar – och stöd – till:

Människor med namn
Människor utan namn
Människor utan hem
Människor utan förankring
Människor utan nationalitet
Människor utan identitet
Existens...
Tidens relativitet
Platsens obeständighet
Gator med hem
Gator utan hem
Gator med namn
Gator utan namn...............:

prelude: where the streets have no name

U2 / International Federation of Red Cross, Red Crescent and Red Crystal Societies

discovery – den ’goda’ flytten

Discovery – den ’goda’ flytten
vs
Disruption – den ’onda’ flytten

Tankar jag tänkt förut, men lagt på hyllan, som handlar om anledningar till våra ’flyttar’, anledningar till våra mer drastiska rörelser. Det som händer i Burma nu aktualiserar givetvis dessa funderingar. Jag funderar över de två extremerna: den frivilliga (goda) flytten kontra den ofrivilliga (onda).

Känslan för den nya platsen avgörs i stor utsträckning av din inställning, som i sin tur bestäms av syftet för flytten. Åker du främst till något eller från något? Jag tänker börja med den godartade flytten. Upptäcksfärden:

Jag låter Peter illustrera exempel. Träffade honom som hastigast för några månader sedan. Ni vet, personen som råkar springa förbi, men ändå stannar upp för ett slag. Det vill säga; jag träffade Peter just innan han satte sig på planet.

Peter är personen som är modig nog att göra det. Han zoomar in den vibrerande staden på kartan och riktar siktet dit. Släpper taget om det svenska, landar på fötterna i det okända, för att testa på att leva där. Där, på den platsen de flesta utav oss bara drömmer om, sjunger om eller i bästa fall åker på semesterresa till.

Ur en creative city-kännares synpunkt har han god smak också. Berlin förra gången. San Francisco denna gång. Hela grejen bygger på mötet med det nya. Lustfyllt. Förväntansfyllt. Spännande.

Hela hans inställning vittnar om att han kommer ha the time of his life. Han är ung, han är fri, unattached. Och skulle han mot förmodan inte vara tillfreds med livet i San Francisco kan han vända åter till Stockholm och det svenska.

Det här definierar för mig den goda flytten och de bästa av alla tänkbara förutsättningar i mötet med den nya platsen.

Imorgon tänker jag tala om kontrasten. Den svåraste och mest deprimerande av alla tänkbara flyttar.

Idag talar jag om San Francisco. I morgon talar jag om namnlösa gator och identitetslösa människor.

Artist: Scott McKenzie (lyrics)
Song: San Francisco (Be Sure to Wear Some Flowers in Your Hair)

If you're going to San Francisco
Be sure to wear some flowers in your hair
If you're going to San Francisco
You're gonna meet some gentle people there

For those who come to San Francisco
Summertime will be a love-in there
In the streets of San Francisco
Gentle people with flowers in their hair

All across the nation such a strange vibration
People in motion
There's a whole generation with a new explanation
People in motion people in motion

For those who come to San Francisco
Be sure to wear some flowers in your hair
If you come to San Francisco
Summertime will be a love-in there

If you come to San Francisco
Summertime will be a love-in there

Burmas överlevare behöver dig

Senaste rapporten: 100.000 döda.

Men det finns de som fortfarande lever - som kämpar för att överleva.

Stöd 30.000 familjer i Myanmar. Ge en gåva till Röda Korsets insamling on-line.

true colours

If you want the rainbow

you gotta put up with the rain

~ all cred till vem det nu är som satt samman denna video

späckad med vackra budskap och livsvisdomar ~

du som aldrig gått ut ur ditt trädgårdsland

Du som aldrig gått ut ur ditt trädgårdsland,
har du nånsin i längtan vid gallret stått
och sett hur på drömmande stigar
kvällen förtonat i blått?

Var det icke en försmak av ogråtna tårar
som liksom en eld på din tunga brann,
när över vägar du aldrig gått
en blodröd sol försvann?

(Edith Södergran)

my favourite things

Livskvalitet är väl ändå att spendera tid på sina favoritsaker här i livet. Varför överdriva; de stora underverken finns i de små tingen. Låt dig inspireras av John Coltrane's version av 'My Favourite Things' medan du funderar över vad som är vardagsglitter för just dig.



Raindrops on roses and whiskers on kittens,
bright copper kettles and warm woollen mittens,
brown paper packages tied up with strings,
these are a few of my favourite things.

Cream coloured ponies and crisp apple strudels,
door bells and sleigh bells and schnitzel with noodles.
Wild geese that fly with the moon on their wings.
these are a few of my favourite things.

Girls in white dresses with blue satin sashes,
snowflakes that stay on my nose and eyelashes,
silver white winters that melt into springs,
these are a few of my favourite things.

When the dog bites, when the bee stings,
when I'm feeling sad,
I simply remember my favourite things,
and then I don't feel so bad.

om samtal är livet vad vore livet utan

Att samtala är i så stor utsträckning livet för mig, att jag inte kan låta bli att undra hur livet skulle te sig utan samtal. I skenet av gårdagens förändringsuppmaning är dock inte ”att inte samtala” något jag tänker prova på. Ändock; jag känner personer som inte finner att ’samtalet’ är värt att investera tid i. Vad fyller dessa personer sin tid med? Med mera tystnad, kanske... Talande tystnad, kanske... Med sinnlighet och lyssnandet till sin egen röst, kanske... Ty även om man helst inte vill samtala med andra, så undviker man förhoppningsvis inte att samtala med sig själv.

den enkla förändringen; en ny detalj var dag

Ur ett spännande samtal under söndagens tågresa väcktes idéen:

tänk om det första man gjorde varje morgon när man vaknade
vore att fundera ut vad man idag skulle göra annorlunda

annorlunda än vanliga dagar

(till slut har man inga vanliga dagar)


Det är ju bra fantastiskt hur man kan vidga sina horisonter med små medel;

le åt busschauffören, le åt solen, le åt regnet

gå runt och säg godmorgon till alla dina kollegor

cykla om du brukar promenera, promenera om du brukar cykla

upptäck husfasaderna, blommorna och träden

drick te istället för kaffe, eller kaffe istället för te

sätt ett färgglatt band på din hund, eller på dig själv

säg vad du tänker eller träna på att lyssna

prova en ny smak på glassen och ät mera frukt

baka äppelpaj med en vän och mys

stanna upp en stund och fundera kring vad som gör dig särskilt tacksam idag

tacksam till livet