Friday, May 30, 2008

jorden är ett litet rum

Uppföljning på den goda respektive den onda flytten. Delvis beroende av den plats du råkade födas på. Ett livets lotteri. Att födas på en plats i Sverige. Eller en plats i Afrika.

Vad är platsspecifikt? Vad är universellt?
Har din själ ett eget utrymme i världens olika rum?

Eva Dahlgren funderar... och tänker att hon nog skulle sett annorlunda ut, låtit annorlunda, betett sig annorlunda, sysslat med andra saker... men att hon kanske trots allt skulle ha haft samma drömmar...

Hennes ’Jorden är ett litet rum’ har gått på repeat hos mig idag. Trist nog finner jag ingen bra version av den på nätet. Utan toner, inte alls samma känsla... Men här kommer i alla fall den tänkvärda texten:

Åh jag undrar så ibland
om jag
levt ett liv någon annanstans
i ett annat land
med ett annat namn
jag kanske var brunett
och inte särskilt lång
och rund
och min röst var gäll och dan
det lät som fan
när jag tog ton
jag undrar vad jag hade gjort då
jag kanske varit hålldam
och älskat mig genom dan
men ändå
haft samma drömmar som den kvinna
som lever sitt liv i Stockholm

Åh jag undrar så ibland
om jag
blivit född i Afrika
ett annat ljus
med en annan rytm
jag kanske aldrig hittat rätt
och alla gåvor som jag fått
legat dolda i min kropp
av allting runtomkring
förstod jag ingenting
jag undrar vad jag hade gjort då
kanske tytt mig till de vilda djuren
och byggt ett bo i en stor skog
men där ändå
haft samma drömmar som den kvinna
som lever sitt liv i Stockholm

av allt jag undrat bara ett
jag måste veta
för du har ditt liv här
hade jag förstått
att jag måste ge mig ut och leta
och bland tusen och åter tusen
känt igen dig och sagt
älskade kom
här är jag

jag förundras så ibland
när jag
träffar på något stackars barn
som ser ut som jag
gjorde då
med hår så flygande
och tunt
och sen
öron som parabolantenner
när det händer
då svindlar det
för livet blir så väldigt stort då
jorden krymper till ett litet rum
och människans själ
känns lika stor som universum
för tänk ändå
att just jag blev den kvinna
som lever mitt liv i Stockholm

upplev en stad i en annan - i afton

I afton förvandlas Uppåt Framåt till Helsingborg för en kväll, då anordnas det nämligen klubb med skånsk tema, närmare bestämt "Helsingborg". Sveriges kanske ostigast stad, som givit oss The Sounds, Mat-Tina, sommarhiten Hej hej Monika och filmen Hata Göteborg bjuder upp till fest. Helsinborgsbandet Loveables spelar live, Helltown ex-pats DJ Crew (bestående av Martin Jern, Niklas Andersson och Christopher Mathiesen) spelar skivor, det visas videoinstallationer med Helsingborg som tema, Helsingborgsprofilen Hasse från The Tivoli hälsar välkommen i dörren och det bjuds på hemliga gästframträdande av mer eller mindre kända Helsingborgare och roliga överraskningar.

Uppåt Framåt, Magasinsg. Göteborg
Fredagen den 30 maj, 22.00-02.00
Alla talar skånska!

Monday, May 26, 2008

omvärldsanalys och en paradox

Hej! Ingen fart på mitt bloggande å det senaste. Har ägnat min ut-över-tid åt arrangerandet av en möhippa. Avklarad och lyckad. Måndag och back in business. Eller i omvärldsanalysens konst, snarare. Det är mitt tema för dagen.

Omvärldsanalys. Lokalt och globalt. Inte ett dugg uttjatat. Bör i alla fall inte vara det. För givet den allt snabbare förändringstakt vi lever i; desto viktigare blir omvärldsanalysen, uppdateringen och omvärderingen.

Uppdateringen, ja... i eftermiddag ska jag lägga fram ett ’paper’ som just föreslår en uppdaterad syn på globaliseringens återverkningar på företags såväl som regioners konkurrenssituation i en alltmer kunskapsbaserad ekonomi. Kanske berättar jag närmare någon dag om dessa tankar.

I förmiddags utbildade jag regionpolitiker i omvärldsanalys. Vad/varför/hur. Mitt huvudbudskap var att när man utför en extern omvärldsanalys inom ett givet område så bör den kompletteras med efterforskningar om människors drivkrafter, beteenden och önskningar kring det studerade. Ska det bli politisk styrning kring det hela så är det klokt att kombinera fokus på individen med koll på, samt öppenhet, inför omvärldsförändringar. Jag vill betona ordet förändring. Gör man omvärldsanalyser så tyder det på, åtminstone viss, öppenhet inför förändringar. Sammanfattning i tre punkter:

- extern omvärldsbevakning och analys

- människans agerande och önskemål

- politiskt visionsbyggande

Skönjer ni paradoxen i detta? För att som region (eller som organisation/företag...) vara en framtidens vinnare så bör man ha en långsiktig vision som beskriver var man vill vara om 10, 20 och 30 år. Har man ingen vision är man inte på väg någonstans. Utan vision har man lämnat sig själv att driva vind för våg, hamna på efterkälken, bli ett offer för omständigheter. Politikens uppgift är väl trots allt att våga tro. Våga tro på att man kan skapa samhällen och göra skillnad.

Å andra sidan lever vi i en alltmer globaliserad värld med allt fler och tätare kopplingar mellan människor, organisationer och platser. Informationsteknologiers utveckling har ur vissa aspekter krympt världen. Hastigheten i beslutsfattande har ökat. För minskad sårbarhet måste man därför vara mer flexibel, utrusta sig för att inte stå och falla med en omvärldsförändring. Vara öppen för det nya. Vara beredd att lägga bakom sig det gamla.

Flexibilitet och förändringsbenägenhet kontra långsiktigt och hållbart visionsbyggande.

Oh, vad jag älskar paradoxer... att klura på dem och försöka nysta ut dem. Men omvärldsanalysens paradox är ju förstås betydligt skojigare för mig som forskare än för de politiker (och företagsledare) som står inför att bemästra den...

Monday, May 19, 2008

disruption - den 'onda' flytten


En dag blev till en vecka och lite till. Nu är jag här igen. Tänk så mycket som har hänt i världen senaste två veckorna. Får mig att tänka på hur relativ tiden är – relativ till skeenden. Precis som att platsen är relativ – relativ dess människor såväl som skeenden. Varför talar man så sällan om platsens relativitet? Platsen är ju för sjutton obeständig!

Idag, som varken är igår eller imorgon, talar jag om ’disruption’. Här handlar det i allra högsta grad om relativisering av platsen. Men märk väl; jag relativiserar inte flytten. Med discovery och disruption talar jag om två extremformer av flytt. Men som kloka läsarkommentarer sagt; det finns en skala däremellan.

Tesen jag driver är att känslan för den nya platsen i stor utsträckning avgörs av din inställning, som i sin tur bestäms av syftet för flytten. Jag menar inte att resultatet av disruption – den onda flytten – behöver bli illa. Men det kan knappast vara lätt. Det jag talar om idag är de värsta av anledningar till flytten. Uppbrottet.

Ofrivilligheten. Uppbrott genererat av naturkatastrofer, krig, konflikter, förföljelse... Jag tänker att den svåraste flytten är om du flyr med vetskapen om att du aldrig någonsin kan återvända – åtminstone inte så länge en viss regim är vid makten. För visst är det betydligt lättare att lämna en plats (typ, dra till San Francisco) om du vet att du när som helst kan återvända!?

Det var ju de senaste skeendena i Burma som aktualiserade dessa tankar hos mig. Jag kommer att tänka på min väninna Fatimah som lämnat Burma, och som fantastiskt nog är den gladaste, lyckligaste människa jag någonsin träffat trots att hon aldrig kommer att få se sin mor igen – åtminstone inte under rådande regim. Men jag tänker också på Eduardo från Chile som i flera år vägrade att lära sig svenska. Han ville straffa det nya landet eftersom han ofrivilligt tvingats lämna det gamla. Tacksamhet kontra förlust. Olika reaktioner.

Att världen inte alltid är vacker är ett faktum. En normativ approach. En titt på hur FN reglerar denna problematik. Ur FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna:

Artikel 13
1. Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats gränser.
2. Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land.

Artikel 14
1. Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.
2. Denna rätt får inte åberopas vid rättsliga åtgärder som genuint grundas på icke-politiska brott eller på gärningar som strider mot Förenta nationernas ändamål och grundsatser.

Artikel 15
1. Var och en har rätt till en nationalitet.
2. Ingen får godtyckligt fråntas sin nationalitet eller nekas rätten att ändra nationalitet.


En praktisk-faktisk approach. UNHCRs ’Statistical Yearbook 2006’. Om jag talar om disruption, så talar de om följden; displacement. I slutet av 2006 uppskattades UNHCRs ’total population of concern’ till 32,9 miljoner människor uppdelat i följande kategorier:

9,9 miljoner flyktingar
744.000 asylsökande
734.000 repatrierade/återvända flyktingar
12,8 miljoner internförflyttade personer (IDPs)
1,9 miljoner IDPs som återförts till ursprungsplatsen
5,8 miljoner stadslösa personer
1 miljon övriga ’of concern’

Mmm... det är väl ungefär så det ser ut. Det tål att skänka tankar – och stöd – till:

Människor med namn
Människor utan namn
Människor utan hem
Människor utan förankring
Människor utan nationalitet
Människor utan identitet
Existens...
Tidens relativitet
Platsens obeständighet
Gator med hem
Gator utan hem
Gator med namn
Gator utan namn...............:

Friday, May 16, 2008

prelude: where the streets have no name



U2 / International Federation of Red Cross, Red Crescent and Red Crystal Societies

Thursday, May 08, 2008

discovery – den ’goda’ flytten

Discovery – den ’goda’ flytten
vs
Disruption – den ’onda’ flytten

Tankar jag tänkt förut, men lagt på hyllan, som handlar om anledningar till våra ’flyttar’, anledningar till våra mer drastiska rörelser. Det som händer i Burma nu aktualiserar givetvis dessa funderingar. Jag funderar över de två extremerna: den frivilliga (goda) flytten kontra den ofrivilliga (onda).

Känslan för den nya platsen avgörs i stor utsträckning av din inställning, som i sin tur bestäms av syftet för flytten. Åker du främst till något eller från något? Jag tänker börja med den godartade flytten. Upptäcksfärden:

Jag låter Peter illustrera exempel. Träffade honom som hastigast för några månader sedan. Ni vet, personen som råkar springa förbi, men ändå stannar upp för ett slag. Det vill säga; jag träffade Peter just innan han satte sig på planet.

Peter är personen som är modig nog att göra det. Han zoomar in den vibrerande staden på kartan och riktar siktet dit. Släpper taget om det svenska, landar på fötterna i det okända, för att testa på att leva där. Där, på den platsen de flesta utav oss bara drömmer om, sjunger om eller i bästa fall åker på semesterresa till.

Ur en creative city-kännares synpunkt har han god smak också. Berlin förra gången. San Francisco denna gång. Hela grejen bygger på mötet med det nya. Lustfyllt. Förväntansfyllt. Spännande.

Hela hans inställning vittnar om att han kommer ha the time of his life. Han är ung, han är fri, unattached. Och skulle han mot förmodan inte vara tillfreds med livet i San Francisco kan han vända åter till Stockholm och det svenska.

Det här definierar för mig den goda flytten och de bästa av alla tänkbara förutsättningar i mötet med den nya platsen.

Imorgon tänker jag tala om kontrasten. Den svåraste och mest deprimerande av alla tänkbara flyttar.

Idag talar jag om San Francisco. I morgon talar jag om namnlösa gator och identitetslösa människor.




Artist: Scott McKenzie (lyrics)
Song: San Francisco (Be Sure to Wear Some Flowers in Your Hair)


If you're going to San Francisco
Be sure to wear some flowers in your hair
If you're going to San Francisco
You're gonna meet some gentle people there

For those who come to San Francisco
Summertime will be a love-in there
In the streets of San Francisco
Gentle people with flowers in their hair

All across the nation such a strange vibration
People in motion
There's a whole generation with a new explanation
People in motion people in motion

For those who come to San Francisco
Be sure to wear some flowers in your hair
If you come to San Francisco
Summertime will be a love-in there

If you come to San Francisco
Summertime will be a love-in there

Burmas överlevare behöver dig

Senaste rapporten: 100.000 döda.

Men det finns de som fortfarande lever - som kämpar för att överleva.

Stöd 30.000 familjer i Myanmar. Ge en gåva till Röda Korsets insamling on-line.

Sunday, May 04, 2008

true colours


If you want the rainbow

you gotta put up with the rain

~ all cred till vem det nu är som satt samman denna video
späckad med vackra budskap och livsvisdomar ~


Friday, May 02, 2008

du som aldrig gått ut ur ditt trädgårdsland


Du som aldrig gått ut ur ditt trädgårdsland,
har du nånsin i längtan vid gallret stått
och sett hur på drömmande stigar
kvällen förtonat i blått?

Var det icke en försmak av ogråtna tårar
som liksom en eld på din tunga brann,
när över vägar du aldrig gått
en blodröd sol försvann?

(Edith Södergran)