moments VIII: awakenings

Summer's gone, days spent with the grass and sun
I don't mind, to pretend I do seems really dumb
I rise as the morning comes
Crawling through the blinds
I shouldn't be up at this time
But I can't sleep with you there by my side

Wake up it's a beautiful morning
Feel the sun shining for your eyes
Wake up it's so beautiful
For what could be the very last time

Twenty-five I don't recall a time I felt this alive
So WAKE UP BOO!
There's so many things for us to do
It's early so take your time
Don't let me rush you please
I know I was up all night, I can do anything
anything, anything

But you can't blame me
Not for the death of summer
No you can't blame me
Not for the death of summer
But you're gonna say what you wanna say
You have to put the death in everything

(Wake Up Boo! by the Boo Radleys)

moments VII:

Jag har för fullt upp med författandet av en rapport just nu för att hinna fånga ögonblick. Ögonblicksserien kan dock få fortsätta med en rosa kylskåpsmagnet jag nyligen köpte i en bok- och souvenir shop i Kulturhusets foajé i Stockholm:

Mission Dolores

våren är kanske inte en period
något jag / berövas
i varje ögonblick / varje ögonblick / utplånas

Jenny Tunedal

moments VI: an awaited moment

An awaited moment occurred this week as the Portuguese band The Guys from the Caravan released their first album ‘Noah's Ark of Pain’. Somewhere along the caravan road, the Portuguese origin transforms into an outmost European sound, as their folklore tuned pop/rock music builds on story telling with a surprisingly universal appeal. The songs can be listened to over an over again, and has kept me good company on long and otherwise boring train journeys. Not to be forgotten is the sensational CD-cover which adds to the full experience with its interesting art work.

Den som väntar på något gott väntar ibland ett helt år. Men så i veckan släppte äntligen portugisiska The Guys from the Caravan sitt första album ’Noah's Ark of Pain'. Nu önskar jag bara att det ska ske en svensk release också innan jag på allvar skriker ut ett fylkingianskt ’Äntligen!’. Pop/rock med folkloristisk touch, baserat på ett förvånansvärt universellt historieberättande förlänar den engelsksjungande gruppen med ett högst europeiskt sound. Sångerna tål att lyssnas till om och om igen och har därför utgjort det perfekta sällskapet på mina annars långsamma tågresor. CD-fodralet förtjänar ett eget omnämnande då dess konstfulla bilder adderar till totalupplevelsen.

moments V:

From that moment, my life is richer and lesser.

Från det ögonblicket är mitt liv rikare och fattigare.

moments IV:

momEnTrapped

moments III: the magic of today

(Woman with Book, Pablo Picasso)

Now, yet another day of you life has passed by. What was your magic moment of today? The way to fill your life with more beauty and happiness is by just focusing on it. Why not end each day by a moment of reflection upon what made this day extra special. Store the feeling in your heart or even keep a journal of gratitude. A book full of happiness. A life full of beauty.

Så nu har du levt ytterligare en dag av ditt liv. Vilket var ditt magiska ögonblick idag? Jag ringde min vän för att fråga. Kändes som en viktig uppföljning på den diskussion vi hade igår kväll strax innan vi skildes åt på centralstationen. Vi talade om hur livet kan fyllas med mer lycka och skönhet om vi bara fokuserar på det. Att bara stanna upp en stund varje afton och fråga sig själv: Vad idag gjorde mig extra tacksam till livet? Vag gjorde denna dag extra värd att leva? Spara känslan i ditt hjärta eller till och med skriv ned det i en tacksamhetsdagbok. En bok full av lycka. Ett liv fullt av skönhet.

Jag har tänkt på det länge, men först ikväll inleder jag min tacksamhetsdagbok. Dagens magiresumé känns bländande tillfredställande och består enbart av tillfälligheter. Som hur jag råkade ringa upp en vän när hon som mest behövde ett lugnande ord. Som hur jag sprang på en annan vän på trottoaren och erbjöds en potentiell praktisk lösning på vägen till uppfyllandet av en dröm jag har. Som när jag lyckades ge en tredje vän ett uppmuntrande ord inför hans ’beginning’ av en ny viktig fas i livet. Eller som när jag insåg att jag kunde bidra till ett vackert ’closure’ för en fjärde vän som i dagarna avslutar ett viktigt flerårigt kapitel av sitt liv.

Mycket speciellt kändes det i den stund jag insåg att huvudförtjänsten med att hoppa av bussen två hållplatser för tidigt inte var det läppstift jag hade för avsikt att shoppa, utan istället hur jag bara drogs in i bokhandeln vars fönster mot gatan skyltade med Paulo Coelho. Han om någon talar direkt in i mitt hjärta. ’Livet’ kallas den bok av utvalda citat som jag köpte. Detta citat är hämtat ur hans bok ’Vid floden Piedra satte jag mig ned och grät’:

”Liksom Gud var dag ger oss solen ger han oss också ett ögonblick då det är möjligt att ändra allt som gör oss olyckliga. Var dag försöker vi låtsas att vi inte märker detta ögonblick som om det inte existerade, som om dagen i dag är densamma som dagen i går, och kommer att vara densamma imorgon. Men den som verkligen lägger märke till dagen i dag kommer att upptäcka det magiska ögonblicket. Det kan ligga dolt i den stund vi stoppar nyckeln i låset på morgonen, i stillheten strax efter middagen, i de tusen och en ting som tycks oss likadana. Detta ögonblick finns – ett ögonblick då stjärnornas samlade kraft strömmar ned till oss och lär oss utföra mirakel.”

moments II: a moment of

That was a moment of insight – if I ever had one.

That was a moment of magic – if I ever believed in fairy tales.

That was a moment of heaven – if I ever saw the light.

That was a moment of love – if I ever felt it.

There was a moment of fulfilment – if I ever was content.

There was a moment of gratitude – if I ever received something.

There was a moment of belonging – if we ever were together.

There was a moment of longing – if I ever missed you.

There was a moment of hope – if I ever doubted.

That was a moment of pain – if I ever was hurt.

That was a moment of sorrow – if I ever lost somebody.

There was a moment of winter – if there ever was a summer.

That was a moment of silence – if I ever whispered.

That was a star falling – if I ever saw one.

There was a moment of wishes – if I ever wanted it.

There was a moment of repeating – if we ever rewinded.

There was a moment of amazement – if I ever was surprised.

There was a moment of closeness – like we never were apart.

There was a moment of words – if I ever spoke them.

That was a moment of questions – if they ever were answered.

That was a moment of truth – if I ever heard one.

There was a moment of forgiveness – if we ever meant it.

There was a moment of happiness – if I ever rejoiced.

There was a moment of music – if I ever composed it.

That was a moment of goodbye – if we ever said hello.

There was a moment of looking back – if we ever turned around.

It was a moment of tears – if I ever grieved.

There was a moment of emptiness – if I ever filled it.

There was a moment of reflection – if I ever understood.

There was a moment of moving on – if I ever was stuck.

There is a history of us – if we ever had a moment.

moments: livsomvälvande förändring

’Tänk’, sa jag, ’hur vissa saker förändrar oss för resten av våra liv. Once you’re there you can’t go back. Jag talar om när själva upplevelsen är så omvälvande att livet och världen därefter ter sig annorlunda än förut. Du har nått en insikt som förändrar dig för alltid.’

’Förändrar oss och ändå inte’, svarade min vän. Jag förstod vad han menade; någonstans kämpar vi väl alltid med att behålla kärnan av oss själva. Kanske det som kallas hjärtat.

Jag var glad att han hade ringt upp mig trots avståndet och påföljande telefonräkningar. Han visste att jag behövde tala med någon. Och jag visste att någon, vem som helst, inte hade förstått mig. Han förstod mig.

’Men å andra sidan’, fortsatte han, ’vad är det som inte förändrar oss!? Vi förändras ju hela tiden.’

I och med de orden så förstod jag att min inledande fras var en motsägelse i sig. Vi fortsatte samtalet och var rörande överens: Om du är en person som ständigt vill utvecklas och förbättras som människa så kommer du att se varje dag och varje händelse som en erfarenhet rikare. Att lära sig nytt. Det är förändring.

’Enbart förändringen är konstant, som någon sa. Men om du stretar emot förändringen, var hamnar du då?’ Det ville vi knappt fundera vidare kring... Förljugenhet mot dig själv? Förljugenhet mot andra?

Så om allting förändrar oss, vad ville jag då ha sagt med mitt påstående om att vissa saker förändrar oss för alltid? Det jag egentligen talar om är de starkaste av upplevelser och de påtagligaste av insikter. De tillfällen i livet då det inte räcker att lära sig nytt. Jag talar om när vetskapen om någon eller någonting förändrar oss så mycket att vi måste lära om, för att leva vidare.