den kreativa klassen är post-industriell

Jag skrattade gott åt den första statusuppdatering som nådde mina ögon när jag loggade in på Facebook imorse. Det är Jimmy Sand som står för den. Han ”undrar när högersossarna ska fatta att den kreativa klassen är något annat än industrisamhällets medelklass” med hänvisning till dagens ledare i Aftonbladet under rubriken "Kampen om medelklassen".

Jag skrattar inte åt Jimmy, snarare med honom, åt missförståndet. Han har så rätt. Med en enda mening sätter han fingret mitt i prick. Idén om framväxten av den kreativa klassen har uppstått i skiftet av epoker. Där vi nu i västvärlden lägger den industriella epoken bakom oss och där någonting nytt nu tar vid.

Intressant – om än givet – hur detta mellanrum, detta utrymme mellan epoker, senaste 10-15 åren skapat så mycket frågetecken, undringar och spekulationer… I detta förklaringsvakuum har uppstått diverse post-teorier; post-positivism, post-konstruktivism, post-modernism, post-post-modernism… och så vidare.

Oavsett tolking; det vi alla är överens om är att vi är post-något. Så bortom dessa spretande post-teorier så hade man ju kunnat tro att vi i är någorlunda överens om vad vi i västvärlden är post och bortom i praktiken; nämligen att vi är post-industriella. Men inte; under mina föreläsningar för svensk publik retar jag ordentligt upp i genomsnitt en person per tillfälle när jag påstår att svensk (såväl som europeisk och nordamerikansk) ekonomi i allt större utsträckning baseras på skapandet av upplevelser och avancerade tjänster. Häri ligger den framtida ekonomiska tillväxten i ett land som Sverige, hävdar jag.

”Vi kan väl inte göra ekonomi på luft!?”, får jag som motkommentar. Jo då, ren luft är en stark handelsvara idag. Halvt skämt å sido; vi har sett folk göra pengar på bara pengar under lång tid nu. Varför skulle vi inte kunna göra pengar på upplevelser eller avancerade tjänster? Det är till och med mer påtagligt än att generera pengar av pengar. Ett utbyte och faktisk transaktion sker. Mervärde skapas. Därför att vi betalar för något vi efterfrågar. Således går det krasst att göra pengar på vad som helst någon annan är beredd att betala för. Detta skapar oändliga affärsmöjligheter för den som är intresserad. Att utbud möter efterfrågan betyder att smart produktion möter konsumtion.

Det var den grundläggande ekonomilektionen. Den säger en del om mekanismerna i utbud och efterfrågan. Mänsklighetens historia kanske säger mer; den om konstant utveckling. Vad är ologiskt med att vilja lägga gammal produktion bakom sig då man uppfinner ny? Varför motarbeta att innovation idag sker inom så många fler dimensioner än de rent materialistiska?

Missförstå mig rätt nu. Jag säger inte att vi är post-materialistiska bara för att vi är post-industriella. I dagens Sverige är vi om möjligt mer materialistiska än någonsin. Men vi är också i större behov av icke-materialistiska stödfunktioner och upplevelser än någonsin. Vi är mer av allt. Maslows behovstrappa. Enkel logik. Har man redan allt materialistiskt man behöver, söker man något mer, något nytt, något annat att lägga sin tid och sina pengar på. Därför ligger den framtida ekonomiska tillväxten i skapandet av upplevelser, avancerade tjänster och nya teknologiska lösningar.

Det betyder inte att den fysiska tillverkningen upphör. Det betyder inte att vi slutar konsumera och leva med tillverkade varor. Men det betyder att den fysiska produktionens värde relativiseras gentemot andra skapade värden. Det betyder att tillverkningsindustrins omfattning i del av BNP och andel sysselsatta minskar i västliga ekonomier. Det betyder i synnerhet att vi överlämnar den fysiska produktionen till andra delar av världen. Till de delar som idag är, eller håller på att bli, industriella…

Om vi illustrerar detta med siffror ser vi hur tjänstesektorns del av svensk BNP ökar med nära sju procentenheter mellan 1989 och 2002 till 70 procent. Andelen av arbetskraften anställda inom tjänsteyrken ökar från 67,0 till 75,2 procent mellan 1989 och 2003 (Källa: OECD). Dessa siffror gäller alltså inom Sverige. Tittar vi på svenska multinationella företags verksamhet utanför landet så ser vi en intressant utveckling även där: Sedan 2001 anställer svenska multinationella tjänstesektorföretag något fler personer utomlands än vad våra multinationella företag inom tillverkningssektorn gör (Källa: ITPS, 2007).

Hur kommer då Richard Florida och idén om den framväxande kreativa klassen in i denna bild? Jo nämligen; i det förklaringsvakuum som uppstod i epokskiftet där allting har betecknats ’post’, så är Florida i stort sett den enda som sätter etikett på den nya epoken. Han ger dessutom ett innehåll till den nya eran. Och även om vi tvistar om, dissekerar och kritiserar modellens innehåll, så tycker jag att vi bör credda honom för den enda övergripande förklaringsmodell som hittills presenterats och allmänt övertygat om vad som sker bortom post-stadiet. Bortom industrialiseringsepoken växer en ekonomi, och därmed ett helt samhälle, fram driven på mänsklig kreativitet.

Den nya kreativa, kunskapsintensiva, tjänsteintensiva ekonomin som nu växer fram i väst – och därmed antagligen som ny norm för resten av världen – för givetvis med sig konsekvenser i form av nya utmaningar såväl som möjligheter. Fundamental för all samhällsforskning torde maktanalysen vara. Min kollega Patrik Ström och jag har därför författat en artikel där vi både ur regionalgeografisk synpunkt samt international business-synpunkt resonerar kring hur den nu framväxande kunskapsintensiva ekonomin ger upphov till nya interaktioner mellan platser, företag och människor. Något som följaktligen också påverkar maktförhållanden mellan multinationella företag, stater, regioner och individer. De förändrade maktförhållandena skapar i sin tur implikationer i praktiken för såväl business management som regional policy. Artikeln publiceras senare i höst enligt:

[Ström, P. and Wahlqvist, E. (2009) Regional and Firm Competitiveness in the Service Based Economy – Combining Economic Geography and International Business Theory, accepted for publication and forthcoming in Tijdschrift voor economische en sociale geografie, Vol. 100, No 5.]

På fredag föreläser vi på nationella forskarutbildningskursen i ekonomisk geografi utifrån modellen vi byggt upp i denna artikel. Jag kan inte annat än hoppas på livlig diskussion med åhörarna. Jag tycker det är viktigt att betrakta, tolka, försöka förstå samt diskutera vad som sker i världen just nu. Det är omvälvande tider vi lever i idag. Mitt i ett epokskifte. Det är genom historien få förunnat. Det är oss förunnat.

Slutligen, tack Jimmy för morgonens inspirationsinjektion! Jag får samtidigt ta tillfället i akt att hänvisa till hemsidan för nya idéklustret Federa, grundat av Jimmy. Här kommer många spännande samhällsdiskussioner föras framöver. Syftet med Federa är att agera tankesmedja utan specifik ideologisk hemvist för att ”undersöka hur just vår tids förutsättningar kan få för inverkan på idédebatten”, samt att utifrån de nya förutsättningarna "formulera alternativen".