Mer tankar om ansvar. Ansvar förutsätter ofta mod. Ett slags ansvarskurage.
“Du vet redan tillräckligt. Det gör jag också. Det är inte kunskap vi saknar. Vad som fattas oss är modet att inse vad vi vet och dra slutsatserna.”
Så lyder de första raderna i Sven Lindqvists ’Utrota varenda jävel’. Jag tänker instinktivt att orden har samma budskap som Martin Luther King Jr’s många gånger citerade:
“The ultimate tragedy is not the oppression and cruelty by the bad people but the silence over that by the good people.”
Jag tänker på mötet med Sture Linnér, om inspirationen han gav oss och om våra funderingar kring hur vi tar samhällsförbättringen vidare. Var börjar vi? Eller rättare sagt; var fortsätter vi?
”Det viktigaste är inte vad ni gör. Det viktigaste är att ni gör någonting.”
Det var hans raka svar. Samt en uppmaning:
”Fortsätt att leva utanför dig själv.”
“Du vet redan tillräckligt. Det gör jag också. Det är inte kunskap vi saknar. Vad som fattas oss är modet att inse vad vi vet och dra slutsatserna.”
Så lyder de första raderna i Sven Lindqvists ’Utrota varenda jävel’. Jag tänker instinktivt att orden har samma budskap som Martin Luther King Jr’s många gånger citerade:
“The ultimate tragedy is not the oppression and cruelty by the bad people but the silence over that by the good people.”
Jag tänker på mötet med Sture Linnér, om inspirationen han gav oss och om våra funderingar kring hur vi tar samhällsförbättringen vidare. Var börjar vi? Eller rättare sagt; var fortsätter vi?
”Det viktigaste är inte vad ni gör. Det viktigaste är att ni gör någonting.”
Det var hans raka svar. Samt en uppmaning:
”Fortsätt att leva utanför dig själv.”
6 comments:
Jag håller inte med! Parafras av Thomas Thorilds ord: "att göra är stort, att göra rätt är större".
Och kampen står inte mellan det onda mot det goda (nyanserna!),
Tag i aktning den tredje akten:
http://sidea.se/emanuel/2008/06/09/vald-i-tre-akter/
Lösningen? Ja, vem vet. Det är i varje fall inte att kasta sig in i handling utan vidare eftertanke.
/Emanuel
Hej Emanuel!!
Det blir alltid lika intressant när du inte håller med. :)
Visst jag har skådat hur skada åsamkats när insatser vidtagits utan eftertanke, bakgrundsarbete eller kontextuell-/lokal förståelse.
MEN, har vi inte sett mer skada åsamkas i fall där insatser låtit väntas på eller uteblivit?
Kanske kan vi här dra en linje mellan förebyggade arbete å ena sidan och katastrofinsatser å andra sidan. Det förstnämnda mår bra av bakgrundsstudier, framtidsprognostisering och ett nyanserande av ont och gott (eller kanske ett omvändande av det 'onda' mot en bättre inriktning). Här finns även tid till det.
Katastroferna där emot (de just inträffade eller de nära förestående) kräver människor som har mandatet (eller gett sig själv mandatet) att agera instinktivt. Kort sagt för att förhindra att (fler) människor dör. Beslutsgrunden för agerandet är svårare här. Man måste lita till sin intuition (som i bästa fall också grundar sig på ackumulerade erfarenheter, beroende på hur vi definierar intuition, men det kan få bli en annan diskussion...)
Ursäkta ett klumpigt exempel men jag gillar elefanter: Tsunamikatastrofen: någonting i luften och elefanter känner på sig att någonting är i görningen. Slänger instinktivt, och givetvis utan att fråga, upp människor på sina ryggar och rör sig upp mot bergen... Jämför den handlingen mot svenska regeringens mkt långsamma respons... där röda kors-flygplan i några dygn stod redo att lyfta bara man hade fått klartecken från svensk högsta instans...
Hur skulle det i dessa fall vara om ingen tog sig mandatet att agera instinktivt? Vilket i o f s inte utesluter att det instinktiva bygger på ngn slags erfarenhet...
Hmm... din tredje akt ringar in en utav samtidens (alla tiders?) krångligaste frågor...
...en vi borde tala mer om!
Ditt resonemang handlar väl snarare om ansvar.
I exemplet: En människa som tänker själv, vet väl att det är bara att åka - konsekveserna är ett senare problem.
Vilket i sin tur leder oss i andra resonemang; att ta fel beslut, att misslyckas är stigmatiserat.
Lösningen? Att vi agerar efter eget omdöme. Därmed bör ett gott omdöme var betydligt mer eftersträvansvärt än görandet.
/Emanuel
Jag håller fullständigt med! Det här borde du spinna vidare på... Vad är det som utgör den skapande och kreativa människan? Aktivitet, aktivhet, aktiv-reaktiv, affekter, drivkraft, naivitet; Kanske en koppling till Nietzsche, Bergson och Deleuze (kanske Spinoza & Naess)...osv.
Emanuel!
Vad är det goda omdömet värt om det inte omsätts i handling?
Sedan, visst, att handlingen bör baseras på det goda omdömet...
Heiti,
tack för inspirerande synpunkter! Mmm absoulut - det här skulle kunna spinnas vidare till ngt mkt mer intressant... Men, det kanske är du som borde ta över vid spinnrocken? ;)
Post a Comment