Svenskt Näringsliv; vilken framtid vill ni se?

Tänk om alla tänkte som jag... hur skulle samhället se ut då?
- Katastrof. Då skulle samhället inte utvecklas framåt.


Om min respons istället blivit 'Ja, tänk vad bra!' då kanske jag också hade förespråkat att vi gör rationell ingenjörskonst av den unga generationens framtidsdrömmar och dessutom förespråkat att vi möjliggör några få utbildningsvägar samtidigt som vi omöjliggör en rad andra.


Man får gratulera Svenskt Näringsliv till att ha åstadkommit dagens 'snackis'. Men är det verkligen enfald ni vill förespråka? Den enfald som är motsatsen till mångfald och som i allra högsta grad skulle prägla morgondagens Sverige om vi skolar in alla i samma smala tänkande. 


'Konsten att strula till ett liv' är en, av Svenskt Näringsliv, ännu opublicerad rapport *[uppdatering nedan]. Det är svårt att kommentera på något man inte sett, men det som står att läsa i SvD och DN idag räcker gott för att man ska bli mörkrädd.


>>i SvD: "Konst- och humaniorastudenter har svårare att få jobb än ingenjörer, konstaterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport. De föreslår därför att studiebidragen sänks för studenter inom de ämnena."   


>>i DN: "Filosofer har svårare att få jobb än ingenjörer, konstaterar Svenskt Näringsliv som vill att studiemedlens bidragsdel ska sänkas och lånedelen höjas för studenter inom exempelvis humaniora och konst."


Frågorna som hopar sig är många: Förväntas förutsättningarna för dagens yrkesutövare i Sverige vara status quo? Ska de som förväntas gå de lägsta inkomsterna till mötes straffas med de högsta studielånen? Ska de "alternativa" utbildningsvägarna tillhöra en priviligerad skara? Ska vissa yrkesgrupper, och därmed brinnande intressen och kompetenser, inte få finnas? Är vissa mer rätt än andra? Är vi dömda på förhand? 


Ska vi verkligen definiera morgondagen utifrån gårdagens framgångar eller ens utifrån dagens förutsättningar? Bättre är väl i så fall att formulera vilket samhälle vi strävar efter i framtiden. Ställer vi frågan rätt och tänker igenom svaret, så tror jag knappast att Svenskt Näringsliv skulle svara att de framför sig har visionen om ett Sverige där alla är civilingenjörer.

Jo, jag blev nära in på mörkrädd av denna läsning. Men vi kan välja att låta det bli en lektion i att inte låta sig skrämmas. Bättre är istället att hjälpa till att föra Svenskt Näringsliv ut i visdoms- och kunskapsljuset. Visdom säger att en människa inte är fri som inte getts möjlighet att vandra sin väg. Vi önskar väl ändå inte att förslava landets studenter och framtida arbetskraft. Kunskap behöver för sin utveckling att olika kunskapsområden parar sig med varandra. En aktiv mångfald där möten med oliksinnade från varierade kunskapsbakgrunder främjas är grogrunden för den nydanande kreativiteten och därmed innovationen. 


Framtidens näringsliv bygger på det oväntade som uppstår i nya konstellationer av människor med olika kompetenser och erfarenheter. I skärningspunkten mellan oliktänkande och olikvetande föds de nya och unika idéerna. Jag älskar att förkovra mig i den forskning som gång på gång visar att historiens mest kreativa epoker tog plats i de miljöer där nyfikenheten och framåtandan rev konventionella murar och erbjöd människor med olika kompetenser att umgås på lika villkor. (Se bland annat Gunnar Törnqvists och Åke E Anderssons publikationer från 1980-talet.) 


Vi kan inte styra denna kreativitet, men vi kan ge den infrastruktur och grundläggande förutsättningar. Att inte uppmuntra en bredd av olika typer av kunskaper och yrkesutövande är att kväva dessa framtidsförutsättningar. Det vore förödande.


Visst kan vi i många fall behöva förbereda våra studenter bättre inför de karriärsmässiga utmaningar de står inför - men också möjligheter. Insatserna från samhällsnivå ska väl ändå inte vara att kväva framtidsdrömmar som omsätts i sin första gestaltning? Insatserna bör istället sättas in i en senare fas och bemöta frågan: Hur skapar vi en arbetsmarknad och ett näringsliv där många olika kompetenser kan verka och också mötas? Hur kan vi bädda för att så en mångfald av olika frön och sedan erbjuda stöd på tillväxtvägen så att de kan gro och spira mot oanade höjder? Vi varken kan eller behöver förutse framtidens alla utvecklingar. Vi behöver ge stöd, näring och tillit.


Kanske tycker Svenskt Näringsliv att de i detta infall gör ett djärvt utfall. Ett, i mina ögon, modigt Svenskt Näringsliv hade verkat för att ingenjörer och konstnärer, ekonomer och humanioravetare hade arbetat mer tillsammans för att åstadkomma det nya - det nya vi omöjligt ännu kan skåda.


Svenskt Näringsliv; är det gårdagens eller framtidens näringsliv ni vill forma?


----------------------------------------
Uppdatering: Rapporten är tydligen publicerad, om än daterad till Juli, 2011. "Konsten att strula till ett liv : Om ungdomars irrvägar mellan skola och arbete". Rapporten tar upp Sveriges problematik i relationen mellan utbildning och arbetsmarknad - problematik värd att uppmärksamma i ett land där färre ska försörja fler. Sedan följer dessa studiemedelsrelaterade incitamentsförslag som skrämmer mig. Varpå jag blir lite glad av att se att rapporten påpekar att arbetsmarknaden måste förbättras, EMELLERTID ur den synpunkt att ungdomsarbetslösheten måste motverkas så att unga inte slösar resurser genom att studera i brist på annat... Återigen; var finner vi uppmuntran till åtgärder som långsiktigt skulle främja ett diversifierat, inkluderande, nydanande och hållbart yrkes- och näringsliv?
---------------------------------------
Uppdatering 2: Vid närmare läsning av rapporten tycker jag också att den manar till något som jag efterfrågat länge: En kvalificerad diskussion om kulturens roll i samhället - om kulturens roll, inte bara som värnare om kritiskt tänkande och demokrati, utan också som en gemensam medvetandegörare i samhällsutvecklingen.
---------------------------------------
Uppdatering 3: "Huvudlöst", säger Göteborgs Universitets rektor Pam Fredman i sin distinkta kritik av Svenskt Näringslivs rapport. Läs >>här.
---------------------------------------
Uppdatering 4: Jag rekommenderar varmt läsning av Tobias Nielséns 'Fem svar till Svenskt Näringsliv', Kulturekonomi.