greetings from abbey road

I'll be back soon...

kreativ klass vs kreativa näringar

Cardiff. Second seminar of the RSA Research Network on Creative Industries and the Regions. Jag noterar att det t o m bland fältets forskare fortfarande förvirring mellan å ena sidan Richard Florida’s Creative Class-debatt och kreativa näringar och kulturarbetare å andra sidan. Även om jag själv (eller just därför att jag själv) rör mig mellan de båda diskussionerna så vill jag påpeka att de i grunden är olika diskurser – även om de har överlappande poänger. Kreativ klass-konceptet bygger på att fånga upp idéutvecklarna över en bredd av sektorer med fokus på ekonomin som helhet. Kreativa näringar är en mer fokuserad del av ekonomin, eller samhällsaktiviteterna, om man hellre vill tala om det. De kreativa näringarna är inte med nödvändighet mer kreativa än andra näringar. Det är snarare ett samlingsnamn för de näringsgrenar som ta sitt ursprung i konstnärliga och kulturella aktiviteter. Konceptet uppstod i Storbritannien för 11 år sedan då man skapade en nationell policy för ’Creative Industries’ som handlade om hur man skulle promota konstnärliga aktiviteter som en viktig framtidssektor i en föränderlig ekonomi.

indiekulturens stad!? samt GBGs & STHLMs internationella branding

Igår på SVTs Eftersnack Västnytt, på tema GBG vs STHLM, passade jag på att klaga över att Göteborg inte har något samlingsbegrepp för det fantastiska fenomen som växer sig allt starkare i staden. ’Fenomenet’ är egentligen ett myller av kreativ aktivitet – en stark och växande gräsrotskultur. För att strålkastarfånga fenomenet kan vi dock behöva starta med en konceptualisering. Ska vi tala om ’subkulturer’, ’gräsrotskulturer’, eller ’indiekulturer’, undrade jag. (Varav det sistnämnda dök upp som alternativ i mitt medvetande så sent som igår på förslag av Valands rektor Leslie Johnson.)

Idag får jag emellertid svar på tal från Göteborg & Co. Det berättas för mig att man i den internationella marknadsföringen av staden redan använder indie-ordet. Närmare bestämt används följande begrepp:

Cosy/Laidback

Sea/Seafood

Indie/Alternative

Detta kan jämföras med STHLMs ledord:

Trendy/Innovative

Clean

Fun

Jag tackar ödmjukast den supertrevlige Co-medarbetaren för upplysningen! Men, jag vill ju givetvis följa upp med att fråga varför man inte förankrar konceptet hos Göteborgs invånare? Har idén om att stadens bästa ambassadörer/marknadsförare är invånarna själva gått och blivit otrendig?

diskussion och debatt för dagen

Busy day. Bland annat ska jag idag presentera min senaste forskning om konstnärliga karriärvägar, samt hur vi bättre tar vara på den konstnärliga kompetensen, för Konstnärliga fakultetens ledning (GU) och för representanter för Västra Götalandsregionen.

I afton blir det tv-debatt på tema Gbg kontra Sthlm. Jag hoppas att Ted Hesselbom, Johan Trouvé och jag ska lyckas sätta nya perspektiv på ett redan väldebatterat tema. SVT-redaktionen hävdar att ”Eftersnack är ett konstverk” så jag gissar att jag kommer att trivas studion.

Från det ena till något annat. Noterar att min käre kollega Patrik Ström som i vår forskar i Vancouver, ändå är del i den svenska debatten. Se DI 8 april om hälso- och sjukvård som framtida tillväxtbransch. Inlägget får en uppföljning idag [här].

city[be]longing: the city love-hate relationship

Two years ago, Maia Hirasawa released her first album ”Though, I’m just me”. I listened to it over and over again, during the spring of 2007. I became especially curious about the tune “Gothenburg”, revealing her love-hate relationship to the city. It encouraged me in my quest to explore the emotional relationships one can have with the city, or just any place for that matter. Obviously, so did Maia; her newly released album is called GBGVSSTHLM.

“Gothenburg I came back to you

Now you be nice to me,

then I'll be nice to you

Gothenburg I thank you

You gave me someone to love,

and I really owe you”

Maia’s relationship to Gothenburg is clearly influenced by her love for a person. I believe, however, that we can have a love relationship with a city, that goes further and beyond our social relationships with people. I remember a discussion long ago, in a Swedish TV show (De lärde i Lund) and how upset I became by supposedly ‘wise men’ in unison claiming that “you cannot love a place”. I was a young girl; this was long before I even thought of becoming a researcher of place impact and city life. Nevertheless, their statement felt intuitively wrong as I listened to their arguments and reflected upon them. You can only love people and pets, they claimed. Not true, I said to myself. Many years later, I’m now trying to make actual sense of that gut feeling…

~ glad påsk ~ happy easter ~

city[be]longing: prelude

City belonging / Tillhörigheten
Inclusivity / Inkluderande
Exclusivity / Exkluderande
Space / Utrymme
Your right to the city / Din rätt till staden

Up-coming: Emotional connections and the city. Different perspectives on the personal relationship with the city as well as social relationships within the city. / Framöver kommer perspektiv på emotionella kopplingar till och inom staden. Personliga förhållanden till staden såväl som inom staden.

Stort tack till Joakim som länkade in denna fantastiska stora lilla film. Luta dig tillbaka; se, lyssna, känn – och igen!

kris & kreativitet - samt dess plats i politiken

Göteborg. Åter på hemadressen. Dags för lite summering. Torsdagens inspirationsdag för kreativa näringar i Härnösand var intressant. KK-stiftelsen stod för viktiga inslag och bland talarna blev jag särskilt inspirerad av att lyssna till Tobias Nielséns anförande om ’Kreativitet i kristider’. Det är så viktigt att vi fokuserar på möjligheter i dessa dagar. Carpe kairos, säger jag och repeterar mig själv. Det är väl kanske min nya slogan. Dagen efter den hoppingivande inspirationsdagen får jag emellertid mail från en orolig konstnärsverkstad i Härnösand. Senaste nytt; kommunens planer på nedskärningar. Skänker inte hopp.

Hoppfull kände jag mig igen i fredags när jag på Estetkongress 09 mötte en representation av landets estetlärare. Det var ett stort gäng inspirerade och inspirerande människor jag mötte – trots att de känner oro inför nya gymnasiereformen som tycks reformera bort vikten av estetämnet. Vad händer med den personliga valfriheten? Och varför förhåller sig inte Sverige till det faktum att EU ländernas kulturella och kreativa sektor idag omsätter mer pengar än tongivande sektorer som IT och biltillverkning? Det är frågor som gnager i mig idag.

Hoppfulla var Christian Sandström och jag igår då vi intervjuades för en tidning som ges ut om några veckor på tema Göteborg och stadens eventuella paradigmskifte. Hur kan entreprenörskap, kreativitet och teknikskiften förändra staden inför framtiden?, var frågeställningen. Här fokuserade vi på krisens gyllene läge. Ska regionen ägna sig åt konstgjord andning på gamla industrier eller vågar man omfamna strukturomvandling? Nu har till och med New York Times rapporterat om Västsveriges dystra läge. New York Times tidigare pepp-reportage om kreativa Göteborg är dock fortfarande giltigt och däri finner vi delar av framtidsmöjligheterna.

Veckans budskap: kreativitetskris är inte så bra, men kris är bra för kreativitet. Så är också promenader. De blir veckans tips. I vårsolen.