Jag välkomnar uppsvinget i diskussionen kring att se staden som en ekologi. Dock har jag saknat referenser till Jane Jacobs som jag tycker har en given plats i denna diskussion. Läs min tidigare sammanfattning här. Cred till Heiti som nu lyfter in denna fantastiska kvinnas tankar i denna diskurs, länk här.
Hur skulle då ett kulturellt ekosystem definieras? Denna fråga är en nyare diskurs. Här ett par försök. Ur: Parlören – En ordbok för icke mätbara värden (Tankesmedjan Det Osynliga, 2009) s 47-49.
Kulturellt ekosystem
Kulturens ekosystem kan jämföras med jordens övriga ekosystem. Det är en intrikat väv av stora och små kulturer, konstformer och uttryck. Ekosystemet lever och växer och nya arter kommer fram. Men om man skadar ekosystemet, genom att ta bort eller strypa mindre aktörer som kan synas oviktiga i den stora helheten, begår man misstag. Alla sorters kulturformer och uttryck är viktiga för hela ekosystemets hälsa och hållbara utveckling! Den som tror att man kan rensa bort allt som är för smalt, för experimentellt, för nytt eller för traditionellt, och enbart odla för masskonsumtion är helt enkelt dum.
(Martha Westin, regissör)
Betraktelsen av kulturlivet som en levande trädgård där dagens plantering och odling kan ge upphov till de vackraste blommor imorgon, inte bara här men också med vinden spridda frön till andra platser och andra hjärtan.
(Evelina Wahlqvist)
Hur skulle då ett kulturellt ekosystem definieras? Denna fråga är en nyare diskurs. Här ett par försök. Ur: Parlören – En ordbok för icke mätbara värden (Tankesmedjan Det Osynliga, 2009) s 47-49.
Kulturellt ekosystem
Kulturens ekosystem kan jämföras med jordens övriga ekosystem. Det är en intrikat väv av stora och små kulturer, konstformer och uttryck. Ekosystemet lever och växer och nya arter kommer fram. Men om man skadar ekosystemet, genom att ta bort eller strypa mindre aktörer som kan synas oviktiga i den stora helheten, begår man misstag. Alla sorters kulturformer och uttryck är viktiga för hela ekosystemets hälsa och hållbara utveckling! Den som tror att man kan rensa bort allt som är för smalt, för experimentellt, för nytt eller för traditionellt, och enbart odla för masskonsumtion är helt enkelt dum.
(Martha Westin, regissör)
Betraktelsen av kulturlivet som en levande trädgård där dagens plantering och odling kan ge upphov till de vackraste blommor imorgon, inte bara här men också med vinden spridda frön till andra platser och andra hjärtan.
(Evelina Wahlqvist)
7 comments:
!!!
Minns ett föredrag av Patrick Cohendet och Laurent Simon om behovet av en ekologisk syn på staden, för kreativitetens skull. Har för mig de pratade om att det som i slutändan ger värde, då i välplanerad och koordinerat sammanhanhg, brukar vara beroende av sånt som händer på röriga, informella, oplanerade ställen. Poängen de hade var att städer behöver ge utrymme för båda. Inte ny idé, men de sa det på ett snyggt sätt
Oh! Först tack för pushen! Texten spånade jag och Kalle P. gemensamt ihop - eller rättare sagt: nosade i den distribuerade hjärnan inom de kulturella ekologierna :)
Fantastiskt fint citat av dig - du får in både "fröandet" och den ömtåliga och levande ekologisynen. Nu blir det att skaffa "Parlören...", samt läsa Jane Jacobs (köpte hennes bok häromdagen) inser jag. Hoppas vi kan skapa någonting roligt utav detta framöver - för att sprida dessa tankar - seminarie? Dessutom, tror jag, är det ett viktigt att sudda ut de (imaginära) gränserna mellan natur och kultur. Ekologigrejjen är ju ett sätt att göra detta.
Hallå kollega - kikar in lite då och då, blir glad varje gång.. Tänkte bara tipsa dig om att det finns en del kritiska tankar kring att överföra ekologins termer till samhället också. För det första blir naturvetenskapens diskursföreträde väldigt uppenbar när så sker, och för det andra är det problematiskt att tala om samhället som funktionella "system". I miljöforskargruppen har vi tex diskuterat resilience-begreppet. Det antyder alltså "motståndskraft" mot störningar och har överförts även till samhällets beteende - men utelämnar viktiga kulturella och sociala drivkrafter - särskilt tydligt: maktaspekter.
Tobias,
Alltid lika trevligt höra ifrån dig! Hoppas solen lyser på dig i silikondalen =) Tack för att du styr in ett par för mig nya namn i sammanhanget. Håller med; låter som en snygg vinkling på det hela.
Heiti,
Tack tillbaka! Tycker definitivt att vi borde köra seminarie på temat, och då kan det ju vara bra att få in lite av kritiken också:
:) Min hemlighetsfulla kollega,
Tack för inspel! Kritiken du framför låter vettig, tycker jag. Ty även om det finns saker jag verkligen uppskattar med ett ekologiskt synsätt på staden (som t ex beskrivningarna av flöden samt idén om att mångfald föder mångfald) så får man ju inte förbi se det som skiljer människan från andra djur. Vår vilja och förmåga att driva saker bortom en given systematik. Samhällsvetenskaplig forskning blir väl knappast ngnsin fullkomlig utan ett maktperspektiv...
...så då blir väl min nästa fråga om ekologiperspektivet kan ge utrymme för maktförhållanden eller om det är ett icke-fullkomligt perspektiv?
Det är alldeles riktigt att man inte får glömma bort maktperspektivet; ekologiperspektivet (eller det systemteoretiska) är ju bara ett sätt att se på saken för att kunna få fruktbara insikter. Hmmm...jag tänker spontant på makt och kontroll som synonymer, kring detta. Skall skriva ett litet spekulativt inlägg om detta, just om hur man kan se på makt/kontroll i ekologi-perspektivet. Tänk: in-vitro, kontroll (=makt?), monokulturer (i motsats till mångfald), stress, social ingengörskonst, determinism och "ingrepp".
Återkommer strax!
Åh, Heiti, det ser jag fram emot att läsa!
Post a Comment