lästips

Well, vid det här laget borde jag känna mitt eget bloggande så bra att jag vet att det är lönlöst att utlova vad nästa inlägg ska handla om. Det kommer alltid något emellan. Visst kommer det att komma ett inlägg om den kreativa processens behov av disciplin och hårt arbete. Men lite sommarlättja och trevlig läsning kommer emellan. Blev glad i förmiddags då min kära vän Kerstin länkade <detta> från Dan Hallemars Punkthusblogg och därmed också hans resumé av tre böcker som tar sig an ’Stadens själ’. Trevligt.

att ta sig tid för kreativiteten

Hold that thought!

Mitt inre skriker till mig själv. Ett infall, en ingivelse, ett kreativt rus. När skrivandet står för ens främsta kreativa skapande så gäller det att få ned orden snabbt på papper eller i datorn.

Den här ingivelsen uppstår dock, som inte sällan, under en skogspromenad. Promenaderna är – ironiskt nog – de enda tillfällen då jag inte bär med en liten anteckningsbok. Tur att jag tränade minnet mycket som barn, tänker jag. Alla dessa sångtexter och förstås utantillinlärningen i plugget som jag idag, kanske dumt nog, ifrågasätter. Jag har fortfarande nytta av minnesfunktionen, tekniken, repetitionen. Jag kan hålla en lång rad av mina nya formuleringar kvar i huvudet.

Jag promenerar tillbaka mot föräldrahemmet där jag är på sommarbesök. Kan inte använda min laptop som plötsligt bestämt sig för att ta sommar-time out. Hushållets dator är upptagen. Och där står jag med alla mina formuleringar i huvudet.

Den dag jag aktivt bestämde mig för att vara vän med mina idéer och fånga det kreativa ruset i stunden det uppstår, så vet jag inte om jag tänkte på att det kräver ett mått av själviskhet. Att fånga det kreativa ruset funkar bra när jag är för mig själv, då kan jag lätt lägga annat åt sidan. Det funkar inte lika bra när jag är i sällskap med andra. Och jag gillar inte att vara självisk. Min kreativitet får inte göra mig till en diva. Så jag finner istället rätt på ett rutigt anteckningsblock, en penna och börjar skriva. Jag öser ur mig de memorerade formuleringarna och mer därtill.

Några timmar senare får jag tillgång till datorn och sätter mig ned för att tyda och föra över mina hafsiga noteringar in i ett dokument. Attans, tänker jag, att mina kreativa rus alltid uppstår vid ”fel” tillfällen…

Exemplet är taget från en dag i mitt liv. Just häromdagen faktiskt. Att ta sig tid – när, var och hur? Det är en överenskommelse den skapande människan, kreatören, bör ha med sig själv. Jo, jag anser det. För att få skapandet utfört. Här finns det olika varianter. Jag tänker på en smyckeskonstnär jag intervjuade. Sex timmar om dagen har hon barnen på dagis. Under den tiden måste allting ske. Idéerna måste infinna sig. Hon måste komma igång med den faktiska produktionen. Komma en bit på vägen gärna. Innan det är dags att packa ihop och hämta hem barnen. Det klockstyrda skapandet må rimma bra med ens livssituation, men rimmar ibland illa med hur kreativitet funkar. Åtminstone synkar det illa med hur skapandeprocessens första steg ter sig. Var är du, vad gör du när den idén uppstår och det kreativa ruset infaller?

Kanske är jag själv på den andra extremen i ’arbetssätt’. Jag har en deal med mig själv att ta vara på det kreativa ruset när det infinner sig. Så ofta det bara är möjligt. Därför att ’kreativitet är nu’ och därför att jag tror på att fånga ögonblicket, 'carpe kairos'. Och om det inte är möjligt att ta vara på idén just när den dyker upp så ser jag till att snabbt spara ner den i grova drag, så att jag kan jobba med den någon annan dag. Missförstå mig rätt nu, det klockstyrda skapandet har också sin funktion. Men snarare först efter att idén uppstått och genomförandefasen börjat. Då krävs disciplin och hårt arbete. Det tänker jag dock tala om i nästa inlägg. Idag talar jag om det kreativa ruset. Skapandeprocessens första steg. Inspirationen och idéerna som smyger sig på när som helst, hur som helst, ibland när du minst önskar det… Hur hanterar du det?

Tack till Viktor som inspirerade mig till att ta mig tid till att skriva om att ta sig tid. Och tack till Jerry som redan hade fått dessa tankar att bubbla i mig genom att länka hit följande Ted Talk med Elizabeth Gilbert, känd som författare av boken Eat, Pray, Love. Ta gärna en titt på hennes resonemang om kreativitet. Det har många förtjänster. Relaterat till detta i synnerhet minut 9 och framåt. Där roas jag av hennes berättelse om poeten Ruth Stone som beskrivit hur dikter brukade komma flygande mot henne över landskapet och hur hon fick springa fort som sjutton för att hinna till papper och penna innan dikten nådde henne. Om hon inte nådde en penna i tid så föreställde hon sig att dikten flög vidare över landskapet till någon annan poet... Berättelsen kan tyckas märklig, men frågan om idéns ursprung som gudomligt eller personligt är en historisk tvistefråga. Jag skrev en gång om det <länk här>. Omnämns även i talet nedan från minut 6 och framåt.

Äsch, jag hade egentligen inte tid att skriva det här… Nu återgå till ett arbete som kräver tokmycket disciplin av mig, eftersom det inte skänker mig inspiration, men däremot motivation. Jag får vara tacksam för det, åtminstone. Ha en bra dag och ta vara på stunden, om du kan!

numer en plats i mig...

Jag har funnit en plats. En mycket speciell plats. En plats där världen öppnar sig för mina ögon, i all sin enkelhet och storhet. Platsen är mitt hjärtas upptäckt denna sommar. För att inte tala om mina sinnens upplevelse.

Dit tog mig sommarens skogspromenader över stock och sten, mossa och rötter. Bland ris, ljung och blåbär. Myrstigar, fågelkvitter, fjärilar. Dunkelt men livgivande. Bara ibland finner ljuset sin väg ned genom taket av barr och blad.

Så, helt plötsligt bländande ljus och världen som öppnar sig för mina fötter. Jag står på randen av en bergssluttning och ser ut över himlen, havet och horisonten. Skapelsen i sin enkelhet, men ack så stort, så starkt, så äkta. Det känns närmast religiöst. Jag kippar efter andan. Tittar storögt, utan att blinka, ut över klippkanten. Kan inte få nog. Av skönheten.

Jag är inte först med att ha upptäckt denna plats. Eller det religiösa i upplevelsen heller, för den delen. Men på det sekulariserade vis vi lever i detta samhälle så har inte ett tempel och ett altare rests, utan istället en vindskyddande boning i trä och en eldstad för grillning.

På träväggen har namn ristats in. Åke, Eva, Joakim och Olivia har varit här… Inristningarna tycks mig ett fint men tafatt försök att bevara en bit av sig själv för evigt på platsen. Jag tänker göra tvärtom; jag tänker bevara platsen för alltid i mig. En annan form av förevigande. Jag super in alla intryck och vet att jag snabbt kan färdas dit när jag sluter mina ögon och ser utsikten för mitt inre.

Denna utsikt. En naturlig skönhet som är påtaglig, uppfyllande, rörande, omtumlande… En upplevelse att bära med sig. Kanske för att de till synes outgrundliga stigar som förde mig mot detta oväntade mål plötsligt gör livet begripligt. Man måste bara våga följa stigarna framåt.

Snart lämnar jag min sommarvistelse. Morgonpromenadens helighet tilltar för var dag. Platsen känns vackrare för var dag. Märkligt, å ena sidan vill jag att världens alla människor ska få uppleva denna plats. Å andra sidan vill jag bevara den andaktliga stunden var morgon alldeles allena. Jag hoppas alla finner en sådan plats. Där man får känna enkelhet och storhet på samma gång. En plats där himlen, havet och horisonten möts. En plats där utsikt är lika med insikt. En plats där världen känns perfekt.

GBG-kreativt i sommar

Låt kreativiteten blomma även i semestertider! Eller åtminstone; låt dig inspireras. Här är lite förslag till den som befinner sig i Göteborg i sommar.

365 saker du kan göra är en kreativ folkrörelse på framväxt. I sommar arrangerar Navid Modiri & co workshops på Världskulturmuseet vid Korsvägen under fyra tisdagar. Kostnad: 30 kronor. Tid: 14.00 - 16.00. Mer info på http://www.365saker.se/ & Världskulturmuseets hemsida.

14:e juli - Tema: Hitta på. En workshop med fokus på kreativitet och skapande. Gäst: Joakim Stampe.

21:e juli - Tema: Våga vara obstinat. En workshop med fokus på att våga vara sig själv och följa sina drömmar.

28:e juli - Tema: Du är staden. En workshop med fokus på staden och din delaktighet i den. Gäst: Bostadsbolaget.

4:e augusti - Tema: En hyllning till planeten. En workshop med fokus på hållbara lösningar och kreativt tänk gällande vår planet. Gäst: Joakim Stampe.

Den 1 augusti öppnar det välbesökta Bygget upp igen på Röhsskas innergård (ingång från Teatergatan). Håll dig uppdaterad om kommande workshops på ADAs hemsida.

Den 12 augusti är det dags för Pecha Kucha GBG Vol #15. Dörrarna slår upp kl 19:30. Showen drar igång 20:20. Plats: Park Lane, Kungsportsavenyn. Åldersgräns: 18 år. Inträde: Gratis.

sommarväder och destinationshype

Så här länge har jag nog aldrig negligerat min blogg. Jag hoppas att ni njutit sommarväder i sådan utsträckning att ni inte haft rum för bloggläsande anyways ;) Sånär som under senaste dagarnas busregn, förstås. Själv har jag ägnat senaste tiden åt att skriva på alster som inte lär hamna på bloggen, mer än kanske något smakprov eller via hänvisning till annan publicering. Som lite variation kan jag istället erbjuda min röst. SR Västernorrland 9 juli, klicka direkt här alternativt välj session kl 09:00-09:30, för att lyssna när jag gästar TullaMaja och Ulf. Temat för diskussionen rimmar extra väl i semestertider och handlar om destinationshypen, d.v.s. dagens alla satsningar på att göra besöks- och turistdestinationer av alltifrån de minsta orterna till de största städerna.