Begrepp som kombinatörer och gigonomer har dykt upp som försök att nagla fast och beskriva nya individuellt varierande former av sysselsättning som befinner sig bortom den traditionella formen för fast anställning med nio till fem jobb. En norm- och praxisförskjutning sker i den nya kreativa ekonomins tidevarv. Det är i mångt och mycket bland skapande yrkesutövare detta sker. Men hänger det svenska systemet med? Själv efterlyser jag en anpassning hos berörda myndigheter då i synnerhet socialförsäkringssystem kunde behöva anpassas efter den flexibilitet många människor driver sina yrkes- och livskarriärer med idag.
Begreppet kombinatörer har jag nyligen blivit varse om. Jag har emellertid identifierat och studerat fenomenet i min forskning (om konstnärliga karriärvägar), även om jag inte valt att etikettera det. Nu smakar jag på begreppet, tycker att det känns ganska okej, men vill samtidigt poängtera att jag tycker att ett begrepp landat först när de så kallade kombinatörerna själva identifierar sig till kategorin. Å andra sidan; kanske är det som ’kategori’ samhället än så länge har nytta av begreppet för att vi ska bli bättre på att statistiskt belysa nya sysselsättningsbeteenden innanför ramarna på ett fyrkantigt statistikupptag anpassat till gårdagens industrialiseringssamhälle, utifrån jordbrukssamhället som primärt ursprung.
SCB har relativt nyligen myntat begreppet och definierar kombinatören som en anställd person som driver företag vid sidan av sin anställning. Spotlightens riktande mot kategorin är angelägen då man insett att gruppen är viktigare än vad man hittills trott för att skapa nya arbetstillfällen och öka andelen kvinnliga företagare. Bland kombinatörerna uppgår andelen kvinnor till 40 procent, jämfört med 33 procent bland heltidsföretagarna. Anledningar till kombinatörsupplägget är kan vara att bisysslan är en hobby eller kort och gott aldrig förväntas generera en fullgod inkomst. Ibland fungerar kombinerandet som ett försiktigare sätt att starta upp sin egen verksamhet. Ibland är det till och med en överlevnadsstrategi; i synnerhet så på landsbygd. Läs närmare om denna växande grupp i rapporten’ Dynamiken bland företagare, anställda och kombinatörer’ (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, 2008:22) av Frédéric Delmar, Tim Folta och Karl Wennberg.
Kombinatörerna beskrivs således som dubbelarbetare. Jag skulle vilja vidga definitionen av kombinatörer alternativt efterlysa skapandet av ytterligare ett begrepp. Det jag identifierat i min forskning avseende specifikt konstnärligt utbildade individer och deras karriärvägar har jag mött multi-kombinatörer. Där har vi kanske begreppet: multi-kombinatörerna. Det jag vill framhäva är hur konstnärligt utbildade individer (beroende på inriktning; i de fall jag studerat i synnerhet konsthantverkare och personer utbildade i fri konst) ofta kombinerar flera anställningar under året (ofta så kallade brödjobb) med sitt konstnärliga skapande, ibland också med egen firma. Ibland sker växlingen mellan brödjobb och konstnärlig verksamhet uppdelad över veckans dagar; ibland sker den fördelad över säsonger av året. Ofta är anställningarna flera under ett år.
Om detta kan läsas närmare i min rapport making art Work i avsnitt 5 titulerat ”Making a living – in or out of art”, sidorna 13-17. Figur 3 visar hur alumnerna, från HDK och Valand, elva år efter examen i genomsnitt har två anställningar. Det kan i praktiken innebära mellan en och fyra anställningar per individ under ett år. Bortom brödjobbet som lösning för att finansiera sitt konstnärliga utövande finns de individer som in i det längsta försöker undvika brödjobb med syfte att lägga all sin tid på den konstnärliga verksamheten. I själva verket lägger denna individ majoriteten av sin tid på att leta rätt på och lära sig växla mellan olika finansieringslösningar. Dessa lösningar rör sig mellan olika stipendier (vistelse-, arbets- och ateljéstipendium), F-skattesedel, försäljning av konst, offentlig utsmyckning, a-kassa... och ibland tillfällig anställning. Utöver konsten blir det således en konst i sig att veta hur du har rätt att växla mellan olika finansieringslösningar eftersom det bryter mot den förhärskande normen om fast anställning som det svenska systemet idag är uppbyggt kring.
Från multi-kombinatörer med flera anställningar och ofta F-skattesedel så finns således multi-kombinatören som krockar med SCBs kombinatörsdefinition i sin ovilja att ta anställning. Denna kategori individer ryms kanske bättre under termen gigonomer (människor som försörjer sig via gigs istället för anställning) som dryftades mycket en vecka tillbaka över blogg- och twitterdiskussioner. Jag återkommer med mina reflektioner kring Gigonomics.
Begreppet kombinatörer har jag nyligen blivit varse om. Jag har emellertid identifierat och studerat fenomenet i min forskning (om konstnärliga karriärvägar), även om jag inte valt att etikettera det. Nu smakar jag på begreppet, tycker att det känns ganska okej, men vill samtidigt poängtera att jag tycker att ett begrepp landat först när de så kallade kombinatörerna själva identifierar sig till kategorin. Å andra sidan; kanske är det som ’kategori’ samhället än så länge har nytta av begreppet för att vi ska bli bättre på att statistiskt belysa nya sysselsättningsbeteenden innanför ramarna på ett fyrkantigt statistikupptag anpassat till gårdagens industrialiseringssamhälle, utifrån jordbrukssamhället som primärt ursprung.
SCB har relativt nyligen myntat begreppet och definierar kombinatören som en anställd person som driver företag vid sidan av sin anställning. Spotlightens riktande mot kategorin är angelägen då man insett att gruppen är viktigare än vad man hittills trott för att skapa nya arbetstillfällen och öka andelen kvinnliga företagare. Bland kombinatörerna uppgår andelen kvinnor till 40 procent, jämfört med 33 procent bland heltidsföretagarna. Anledningar till kombinatörsupplägget är kan vara att bisysslan är en hobby eller kort och gott aldrig förväntas generera en fullgod inkomst. Ibland fungerar kombinerandet som ett försiktigare sätt att starta upp sin egen verksamhet. Ibland är det till och med en överlevnadsstrategi; i synnerhet så på landsbygd. Läs närmare om denna växande grupp i rapporten’ Dynamiken bland företagare, anställda och kombinatörer’ (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, 2008:22) av Frédéric Delmar, Tim Folta och Karl Wennberg.
Kombinatörerna beskrivs således som dubbelarbetare. Jag skulle vilja vidga definitionen av kombinatörer alternativt efterlysa skapandet av ytterligare ett begrepp. Det jag identifierat i min forskning avseende specifikt konstnärligt utbildade individer och deras karriärvägar har jag mött multi-kombinatörer. Där har vi kanske begreppet: multi-kombinatörerna. Det jag vill framhäva är hur konstnärligt utbildade individer (beroende på inriktning; i de fall jag studerat i synnerhet konsthantverkare och personer utbildade i fri konst) ofta kombinerar flera anställningar under året (ofta så kallade brödjobb) med sitt konstnärliga skapande, ibland också med egen firma. Ibland sker växlingen mellan brödjobb och konstnärlig verksamhet uppdelad över veckans dagar; ibland sker den fördelad över säsonger av året. Ofta är anställningarna flera under ett år.
Om detta kan läsas närmare i min rapport making art Work i avsnitt 5 titulerat ”Making a living – in or out of art”, sidorna 13-17. Figur 3 visar hur alumnerna, från HDK och Valand, elva år efter examen i genomsnitt har två anställningar. Det kan i praktiken innebära mellan en och fyra anställningar per individ under ett år. Bortom brödjobbet som lösning för att finansiera sitt konstnärliga utövande finns de individer som in i det längsta försöker undvika brödjobb med syfte att lägga all sin tid på den konstnärliga verksamheten. I själva verket lägger denna individ majoriteten av sin tid på att leta rätt på och lära sig växla mellan olika finansieringslösningar. Dessa lösningar rör sig mellan olika stipendier (vistelse-, arbets- och ateljéstipendium), F-skattesedel, försäljning av konst, offentlig utsmyckning, a-kassa... och ibland tillfällig anställning. Utöver konsten blir det således en konst i sig att veta hur du har rätt att växla mellan olika finansieringslösningar eftersom det bryter mot den förhärskande normen om fast anställning som det svenska systemet idag är uppbyggt kring.
Från multi-kombinatörer med flera anställningar och ofta F-skattesedel så finns således multi-kombinatören som krockar med SCBs kombinatörsdefinition i sin ovilja att ta anställning. Denna kategori individer ryms kanske bättre under termen gigonomer (människor som försörjer sig via gigs istället för anställning) som dryftades mycket en vecka tillbaka över blogg- och twitterdiskussioner. Jag återkommer med mina reflektioner kring Gigonomics.
No comments:
Post a Comment