konferensanteckningar RESER 2010

Aftonen har avnjutits på Börsen i Göteborg tillsammans med de 150 internationella gäster vi har på besök i samband med att RESER-konferensen 2010 arrangeras på Handelshögskolan. RESER är förkortning för 'European Association for Research on Services' och årets konferens går på temat 'The Resilience of the Global Service Economy'.

Stor behållning hade jag idag av att lyssna till en utav mina främsta akademiska förebilder; John R. Bryson, Professor of Enterprise and Economic Geography på universitetet i Birmingham. Han är mäkta trött på akademiska 'fads and buzz words'. Han vägrar använda termen 'creative industries' då han hävdar att många utövare i branschen ändå inte känner sig kreativa. Vidare argumenterade han idag emot ordet 'network'. Nätverksstudier älskas ju som bekant för tillfället av forskare inom många discipliner, i synnerhet i studier företags aktiviteter och relationer. 'Distribution systems' tycker han är en lämpligare beteckning och mer i enlighet med företagares eget vokabulär.

Själv har jag presenterat två papper idag. Det ena tillsammans med kollegan Jonathan Borggren. Det handlar om konstnärers val av geografi och utmanar den gängse (bl a Florida-proklamerade) bilden av konstnären som storstadsmänniska. Vi har funnit att konstnärer för olika faser av sina produktionscykler aktivt växelverkar sin geografi mellan olika miljöer, i synnerhet mellan storstad och landsbygd.

Det andra bidraget framförde jag tillsammans med Christofer Pihl. Vi intresserar oss för prosument-fenomenet, d v s nya gränsland mellan producent och konsument. Vi har visat på hur aktiva konsumenter via digitaliseringens möjligheter blir till professionella prosumenter i sitt utvecklande av nya affärsmodeller och därtill hörande nya värdenätverk. Läs vad vi tidigare skrivit om prosumtion på Modearkivet.

att välja valet

Val är en vanlig företeelse i våra liv. Vi gör flera om dagen, stora som små. Kanske borde vi undvika att lägga för mycket tid på de för livet obetydliga valen, för att ge mer utrymme åt de livsviktiga valen. Ty valen, de måste göras. I det aktiva valet finner vi ofta den energi vi behöver för att arbeta mot målet vi därmed sätter. Kanske når vi inte exakt det mål vi först formulerat, men vi tar oss framåt. Den enda vettiga riktningen att färdas i livet är ju trots allt framåt. Alternativet till att inte göra de nödvändiga valen är att stå och stampa på samma ställe. Men det är ofta ett bra sätt att lura sig själv. Ty att inte välja är också att välja.

Hot Pot - bokrelease & party

Välkommen på bokrelease av 'Hot Pot - selected writings from Business & Design Lab 2007-2009' den 5 okt kl 17:30-19:00. Kvällen till ära bjuds givetvis på varm soppa - även öl, mingel samt möjlighet att lyssna till och möta författarna. Platsen är HDKs aula på Kristinelundsgatan 6-8 i Göteborg.

Boken är initierad av Ulla Johansson, professor i Design Management, och som redaktör står Jill Woodilla. Det är en antologi som rymmer artiklar, bokkapitel och papers producerade under Business & Design Lab's två första år. Övriga skribenter är Lisbeth Svengren Holm, Mary Jo Hatch, Ramnath Narayanswamy, Anna Rylander, Otto von Busch, Lena Hansson, Marcus Jahnke, Katarina Wetter Edman och Barbara Czarniawska, samt Rolf Wolff som har skrivit förordet.

Boken trycks genom print-on-demand. Fem dagar efter beställning är den i din brevlåda eller närmaste postombud.

Anmäl dig direkt till Business & Design Lab här.

bakomliggande drivkrafter

En vecka som denna är det svårt att inte fundera över de bakomliggande drivkrafter som präglar våra val, budskap och gärningar.

Allt vi gör bör vara av kärlek till omvärlden. Allt annat är bättre ogjort.

Och kom ihåg att kärleken, den kommer i olika färger.

framtidens arbetsmarknad

I tisdags gjorde jag ett inspel i Regionalt valextra, SVT Västnytt. Tema jobb och framtida arbetsmarknad. 21:40 in i programmet som du kan se här.

nytänkandets logik

Jag har citerat dessa ord förut, och jag gör det igen:

”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.”

Albert Einstein

minisemestra varje dag!

Jag gästbloggar idag på 365 saker du kan göra med ett utav mina bästa tips för att skapa en balanserad vardag.

berättelsens mobiliserande kraft

Det narrativa är tillbaka! Berättelsen tar åter plats i våra rum. Visst, den hade aldrig riktigt försvunnit ur våra liv, den har dundrats ut via tv-burkar i våra vardagsrum, via skönlitteratur i våra bokhyllor, via scenerna på våra teatrar. Men att samlas kring berättelsen, på det där viset min farmor beskrev att man gjorde under hennes barndom på tidigt 1900-tal, det trodde jag tillhörde svunna tider. Hon har beskrivit hur syskonskaran slog sig ned runt den historieberättande fadern och om hur barnen i grannskapet övertrumfade varandra i historieberättande.

Nu tycks berättelsen vara tillbaka som en social och mobiliserande kraft. Jag tror inte enbart att det handlar om att vi saknat berättelsernas gemenskapsbringande funktion. Jag tror att det narrativas intågande i samhället också är en motreaktion på det intrycks- och informationsöverflöd vi idag lever med. I ett aldrig sinande buzz av budskap, där vi inte längre vet vad vi ska ta fasta på, törstar vi idag efter den mening och autentiskhet som den välberättade historien kan skänka. Yttringarna är många. Här är några av de jag snappat upp på senaste tiden.

En väninna ringer och kvittrar entusiastiskt. Hon har skrivit in sig på en högskolekurs. Den lät för intressant för att motstå. Temat är ’strategisk storytelling’. Framtidens marknadsföring är narrativ. Varumärken kan presenteras med en berättelse och därmed skänka oss konsumenter mening. Berättelsen kan handla om varumärkets grundare, om tillkomsten av produkten, eller om hur konsumentens liv förändras med användandet av produkten. Kanske räcker inte längre relationsmarknadsföring; det krävs en bra berättelse för att ta sig igenom bruset.

I tider av regionala omvandlingsprocesser har jag senaste åren efterfrågat platsens historiska berättelser som del i det identitetsstärkande arbete som krävs för att formulera framtidens vision. Hur våghalsiga var inte göteborgarna i begynnelsen av den industriella epoken? Vad kan vi lära oss av det? Och var finns berättelserna om kvinnor att tillgå? För första gången lär jag mig nu om en betydelsefull kvinna i min hemstad Sundsvalls förra sekelskiftesepok. Frida Stéenhoff förtäljer en oväntad historia som skulle kunna få helt nya implikationer för Sundsvalls identitetsbyggande. Idag gladdes jag över följande länk översänd av forskarkollegan Bert-Ola Bergstrand. I det skotska projektet ’A Govan Wave of Change’ ska kollektiv storytelling skapa värde i det lokala identitetsbyggandet. Personliga historier från igår ska brygga över i framtid. Läs närmare om ’People Making Waves’.

I böckernas rike ligger biografin mig närmast. Antagligen för dess genuinitet och ofta åsyftad uppriktighet. Berättelsen presenteras i flera lager; en person, en plats, en tid, en kultur – ett liv. I förra veckan öppnade en bokhandel i Stockholm inriktad på just biografier av alla de slag. En berättelsernas oas. Har du vägarna förbi på Söder rekommenderar jag varmt dina&mina Böcker på Tavastgatan 16, Mariaberget.

Själv har jag just för första gången i mitt liv tackat ja till att delta i en bokcirkel. Vi är ett gäng ständigt upptagna personer som nu väljer att stanna upp och samlas kring de berättelser och betydelser litteraturens klassiker har att erbjuda . Det är höst och väderbyte. Tid att umgås med berättelsen.

bromsar dagens förväntningar för att uppfylla morgondagens

“Are you the next big thing?”

Rak fråga, straight on, up my face. Större svenskt bolag affischerar via Spotify när allt jag vill är att slå på musik som får mig att ta en paus från förväntningssamhället. En motsägelse i sig, ja visst. Jag måste nämligen få slå på paus idag om jag ska leva upp till morgondagens förväntningar. Jag talar inte om en improduktiv paus; jag talar om pausen från telefoner, mail och andra uppmaningar – om pausen som får mig tänka en tanke klart, skriva en rad till punkt. Helst flera.

”Du är aldrig bättre än din nästa grej”

Detta mantra bygger förväntningssamhället på, enligt Micael Dahlén, den klarsynte författaren av Nextopia (Volante, 2008). Det klingar väl med Ramnath Narayanswamys uppmaning:

”Definiera dig inte utifrån gårdagens framgångar”

Jag tror på framtiden. På en god sådan. Därför måste en del av dagens energi kanaliseras till morgondagen. Detta blir förväntningssamhällets paradox: Om jag vill leverera något bra imorgon, måste jag undvika att springa snabbt till närmaste förväntanspunkt idag. Jag måste stanna upp, skapa mellanrum, låta saker och ting ta tid. Åtminstone om jag vill leverera kvalitet.

Däri har jag ringat in min farhåga kring ett förväntningssamhälle där allting spinner allt snabbare. Vad händer om vi slutar att ge betydelsefulla ting tid? Kommer då någonting vara äkta, genuint, uppriktigt och på riktigt?

gamla hus ger nya toner

Jag tänker idag på orden som tillskrivits både Friedrich Schiller och Johann Wolfgang von Goethe:

”Arkitektur är frusen musik.”

Vackert, ja visst. Men så tänker jag närmare på Jane Jacobs mer levande syn på byggnaden. Byggnaden kan ju trots allt inhysa skapandet av ny musik:

”Nya idéer behöver gamla hus”.

Husen, menade Jacobs, är aktörer i våra tankeekologier.