Jag landar åter hos min husgudinna Jane Jacobs. Eller så kallar vi henne ’min stadsgudinna’ – det var ju trots allt städer hon skrev om... :-) Jacobs brukade ägna sig åt skattjakter i staden (och då talar vi främst om New York där hon levde). Allteftersom, förstod hon att det var stadens ekologi hon studerade.
Då naturens ekologi anses vara bestående av ››fysiska, kemiska och biologiska processer som är aktiva inom en begränsad utsträckning av tid och rum››, så definierade hon analogt stadens ekosystem som bestående av ››fysiska, ekonomiska och etiska processer som är aktiva vid en given tidpunkt inom en stad och dess närmaste besittningar››.
Det ena ekosystemet är skapat av naturen, det andra av mänskliga varelser. Vissa grundläggande principer ansåg hon råda i dem båda:
”Till exempel behöver båda ekosystemen, såvida de inte är ofruktbara, en stor mångfald för att kunna överleva. I båda fallen utvecklas denna mångfald organiskt över tid, och de olika komponenterna står i komplicerade beroendeförhållanden till varandra. Ju fler nischer för liv och levnadssätt det finns i något av ekosystemen, desto större är dess förmåga att upprätthålla liv.” (Jacobs, 1961, The Death and Life of Great American Cities. Svensk version, 2004, Den amerikanska storstadens liv och föfall, s 17.)
Med det slog Jacobs inte bara ett slag för mångfaldens betydelse för stadens kreativitet; hon går så långt som att proklamera mångfaldens nödvändighet för stadens fortlevnad.
Då naturens ekologi anses vara bestående av ››fysiska, kemiska och biologiska processer som är aktiva inom en begränsad utsträckning av tid och rum››, så definierade hon analogt stadens ekosystem som bestående av ››fysiska, ekonomiska och etiska processer som är aktiva vid en given tidpunkt inom en stad och dess närmaste besittningar››.
Det ena ekosystemet är skapat av naturen, det andra av mänskliga varelser. Vissa grundläggande principer ansåg hon råda i dem båda:
”Till exempel behöver båda ekosystemen, såvida de inte är ofruktbara, en stor mångfald för att kunna överleva. I båda fallen utvecklas denna mångfald organiskt över tid, och de olika komponenterna står i komplicerade beroendeförhållanden till varandra. Ju fler nischer för liv och levnadssätt det finns i något av ekosystemen, desto större är dess förmåga att upprätthålla liv.” (Jacobs, 1961, The Death and Life of Great American Cities. Svensk version, 2004, Den amerikanska storstadens liv och föfall, s 17.)
Med det slog Jacobs inte bara ett slag för mångfaldens betydelse för stadens kreativitet; hon går så långt som att proklamera mångfaldens nödvändighet för stadens fortlevnad.
5 comments:
Det är väldigt intressant. Jag har själv flera gånger konstaterat att människor har en tendens att skilja på den egna rasen och naturen. Man säger människan och naturen. Som att vi har större koll på vad vi själva utvecklar än det naturen har för sig. Och det vill jag inte riktigt hålla med om. Jag tror att insikten om att vi inte sabbar naturen, inte kan rädda naturen, inte har något ansvar mot naturen, enbart därför att vi är och allt vi skapar är, en del av naturen. På ett sätt tycker jag att en stad utan undantag är natur, precis som en skog. hahaha fattar knappt själv vad jag menar, ska strax gå ut och få lite luft... men men. Jag gillar tanken på "stadens ekologi". Hoppas du kryar på dig! Johannes
Hej Johannes!
Jo, jag håller med om att den 'civiliserade' människan har över-rationaliserat bilden av sig själv i förhållande till djur och natur och därmed mkt av sin omgivning...
hej.
Kolla in projektet Lövholmen på Färgfabriken.
www.fargfabriken.se/lovholmen
Du verkar ha en spännande inriktning.
Tack för tipset! Ska checka in det!
Post a Comment