Monday, February 16, 2009

flera frågeflugor i en smäll

En händelse som genererar några intressanta frågeställningar:

Konstfack-student går berserk i konstens namn och sprejar ned tunnelbanevagn. Frågan om den fria konsten blir återigen uppmärksammad. Ska konstnären ha rätt att passera gränser som den vanliga medborgaren inte får överträda? Betyder frihet avsaknad av ansvar? Eller kommer ASR (artists’ social responsibility) introduceras som ett nytt modeord i kölvattnet av CSR (corporate social responsibility)? Ok, jag skenar iväg en aning… men den fria konstens frihet tycks allt oftare bli ifrågasatt i dagens debatt.

Kulturministern passerar en helt annan gräns när hon tar sig rätten att definiera vad som [inte] är konst. Graffiti, menar hon, är inte konst… Kulturministerns roll är…?

7 comments:

Doktor Spinn said...

Jag funderade över detta redan när en annan konststudent i ett aktuellt och uppmärksammat fall lät sig läggas in på psyket under våldsamma former.

Anledningen till att jag funderade på detta så länge var inte för att frågeställningen i sig är så intressant, utan snarare för att man så sällan snubblar över dilemman som är så svåra att vara kategorisk kring.

Till slut hittade jag i alla fall ett svar, mitt svar.

De flesta reagerade ryggradsmässigt, de flesta ställde sig på offrens sida och några få kulturelitister försvarade handlingen i konstens namn. Själv kände jag mig inte tillfreds med något av alternativen.

Den eviga frågan i sammanhanget är ju - vad är konst? För egen del kan jag inte med visshet peka på handlingens karaktär och säga - det där är inte konst!

För det kanske det var, konst. Den slutliga installationen kanske blir ett makalöst verk över vår samtid, vad vet jag?

Kontentan blir att konst och samtida lagstiftning inte har något med varandra att göra. Huruvida något är konst eller inte konst beror inte av vad lagen säger.

Så, det finns följaktligen ingen motsättning mellan de två frågorna - är detta konst? - och - är detta brottsligt? Svaret på dem bägge kan vara - nej.

Det jag tar med mig av dessa händelser är att sökandet efter den sanna konsten kommer att bestå. Ibland kanske den kommer att överträda samtida lagar, det är alldeles sant. Ibland kanske människor kommer till skada - i konstens namn.

Men lika viktigt i detta sammanhang är det att föra en parallell diskussion, en diskussion om konsekvenser av människors handlande.

Sprejar du ner en tunnelbanevagn kan du kalla det för konst om du vill - och det kan vara det! - men det ska sannerligen inte vara en förmildrande omständighet rent juridiskt.

evelina said...

Tack för inspel Jerry,

Det du framför är en pragmatisk lösning på problematiken. Kanske det enda gångbara.

(I alla fall när vi talar om aktivitet inom detta rikes gränser... Finns fall då svenska artister ägnar sig åt kontroversiell konst alt destruktiv konst i andra länder med mindre krävande lagapparat - ska vi komplicera synsättet då?)

Doktor Spinn said...

Ja, pragmatism är nog det rätta ordet. Och även om vilja till konst är universell så är våra lagar inte det. Men pragmatismen tänker jag mig samtidigt vara tillämpbar oavsett nationsgränser:

Det som möjligen komplicerar synsättet är snarare att handlingens grad av "upproriskhet" snarare beror av rådande lagstiftning än av handlingen i sig självt.

evelina said...

Jerry,

jo; rådande lagstiftning såväl som rådande normer...

hur som helst, din pragmatiska uppdelning i två olika diskussioner - en konstnärlig och en juridisk - känns än mer lämplig och tilltalande efter att ha lyssnat till kulturministerns motsatta resonemang i detta fall:

"Nä, det här är skadegörelse, det är vandalisering[...] det här ser jag inte som konst."

Anonymous said...

Jag skulle gärna vilje komma med en kort reflektion kring konstbegreppet och dess roll i 1900-talskonsten.

Under studier i konstvetenskap presenterades jag för 3 olika definitioner av konstbegreppet som kan vara intressanta att hålla reda på:

Den första är att huruvida något är konst eller inte beror på inneboende egenskaper i objektet i sig. Dessa är givetvis svåra att definiera men exempelvis oljefärg på duk eller gjuten brons kan vara bra ställen att börja på. Dessutom brukar det tas för givet att konst skall hålla viss kvalitet och vara njutbart att betrakta för att passa inom denna definition.

Den andra säger att konst är det när konstens viktiga instutioner anser det vara konst. Exempel på instutioner skulle kunna vara kulturministern, konstfack, Lars Vilks, kulturskribenter på DN eller liknande. Problemet med denna definition är att olika institutioner kan ha olika konstsyn, och då kommer frågan om vem som väger tyngst. Dessutom skiljer sig detta över tid, exempelvis fotografi ansågs länge inte vara konst men gör det idag.

Den tredje, och för mig mest sympatiska, säger att konst är ett sätt att betrakta saker och ting på. Därmed kan samma ting eller handling betraktas både som konst och skadegörelse annat på samma gång. Dess kritiker anser den vara för inkluderande på ett sätt som fullständigt avdefinierar konst, en hållning jag i och för sig kan förstå.

Adelson-Liljeroths citat säger mig att hon lutar mest åt den första definitionen, hon kan inte anse det vara konst på grund av vissa egenskaper inneboende i verket, dvs det faktum att det porträtterar en olaglig handling.

Värt att notera är att stora delar av 1900-talskonsten har gått ut på att just pressa gränserna för konstbegreppet. Marcel Duchamps fontän är klassikern i sammanhanget, men många många fler har gjort andra försöka att flytta gränsen för vad som kan vara konst. Min personliga slutsats av detta är att det inte går att definiera konst med några inneboende egenskaper. Därmed går det inte att säga att konst är nödvändigtvis bra, njutbar, laglig eller strängt taget någonting alls. För mig framstår kulturministers konstsyn son tämligen arkaisk i sammanhanget. Kanske går ändå den institutionella konstsynen segrande ur striden eftersom trots allt de namn som har verkat för att beröva konsten några specifika egenskaper har utbildats på konstskola och upptagits i konstkanon, men konstbegreppet är lurigt och glider lätt en ur händerna.
/per
/Per

evelina said...

WOW!
det är tyvärr allt jag hinner säga i detta ögonblick. men jag säger det med eftertryck.

får lust att synliggöra den här kommentaren i ett eget blogginlägg. hoppas att det skulle vara ok, Per!?

tack för att du delar med dig av din kunskap/dina insikter!

/evelina

Anonymous said...

Vad kul att kommentaren var uppskattad. Vill du göra ett eget inlägg av den skulle jag se det som en ära.

/Per