Cardiff University CampusJag var i Cardiff den 22-23 april och presenterade min senaste forskning. Glad att få bra respons på idéer jag arbetar på kring regional infrastruktur för att bättre ta tillvara på kultursektorkompetens. Jag var där i samband med det andra seminariet för the RSA Research Network on Creative Industries and the Regions. Ett ungt nätverk således, men mitt i prick för min del då jag finner det vara en lyx att få tillfälle att möta andra europeiska forskare som tittar på liknande kopplingar – mellan kreativa näringar och platser. Fokuset denna gång var på ”Creative industries, scenes, cities, places”. Några iakttagelser:
- Fortsatt förvirring råder bland fältets/fältens forskare mellan å ena sidan Richard Floridas Creative Class-debatt och kreativa näringar och kulturarbetare å andra sidan. Än så länge finner jag det emellertid hyfsat roande. Jag har redan tagit upp det [här], så jag går vidare.
- Med fokus på kreativa näringar i storstäder diskuteras nu av yngre forskare ett mindre nytt tema som dock är mer pressat ju tätare städerna växer sig: billiga och lättillgängliga utrymmen för konstnärer och kulturarbetare: cheap places, studio provisions etc.
- Äntligen har det börja dyka upp studier om kreativitet i glesbygd. I kölvattnet av både beröm och kritik av Florida-formatet, så verkar många ruskigt överens om att vi diskuterat megalopolies så länge nu att det är dags att börja se bortom dem. På forskningsagendor finner vi nu konstnärliga kluster på landsbygd och mindre orter utgöra intressanta fallstudier. Det testas om etablerade teorier funkar även i glesbygd. Vidare har brittiska forskare börjat koppla entreprenöriell produktivitet till Floridianska kreativitetsmätningar, samt en ’rural-urban classification’ till det hela, och finner att glesbygdsområden i East Midlands har högre konkurrenskraft än storstadsområdena .
- Under senaste året har jag noterat att det i detta och andra sammanhang ploppat upp östeuropeiska forskare som tillämpar Florida-modellen och mäter kreativ klass och dyl. Det är synnerligen intressant att en del av deras slutsatser är så skilda från de västeuropeiska (t ex den Ungerska studien som hävdar att universitetens närvaro har marginell påverkan på ansamlingar av kreativ klass i Ungern). Detta tycks delvis bero på i grunddefinitionerna andra konceptuella förförståelser, delvis handlar det så klart om arvet från 1900-talets skilda politiska och ekonomiska system. Kanske borde man här bli bättre på att knyta an historiens påverkan på framtida förutsättningar, för att diskussionen på allvar ska bli intressant.
5 comments:
Spännande läsning!
Reflekterar över en favoritkonstnär, Dan Leonette som bränner raku-keramik på en gård någon mil utanför Visby och ställer ut där och i centrala Stockholm. Det går såklart att argumentera för att den rurala miljön är en inspirationskälla, liksom ett ekonomiskt val och en säkerhetsfråga. Att hålla sig med en ugn som bränner lera i 1000°C är nog inte optimalt mitt inne i en tätbefolkad storstad.
Finns det studier i förekomsten av olika konstarter beroende på lokalisering?
På ett känslomässigt plan reflekterar jag över om inte former med tydlig teknologisk karaktär (fotografi m.m.) förekommer i urban miljö, medan klassisk konst som målning, skulptur, krukmakeri, textil oftare förekommer i rural miljö.
Hej Claes,
Du är ju bra klipsk :)Ditt resonemang är spännande och frågeställningen berättigad.
Du ger mig dessutom extra pepp i det jag precis gett mig i kast med; att skriva ett bokkapitel kring olika konstutövares val av och relation till geografi - med fokus på stadens impulser kontra glesbygdens utrymme.
Eftersom jag inte sett några studier utifrån denna frågeställning så gör jag nu en första ansats tillsammans med en kollega då vi tillsammans har empirisk forskning som täcker upp några olika konstnärsgrupper. (Förhoppningsvis kan vi göra mkt mer på temat framöver.) Hör av mig när det publiceras!
Vad kul att jag kan bidra :) Ser fram emot ännu mer intressant läsning!
Håller med; mycket intressant läsning!
Tack! :)
Post a Comment