Bor man i Göteborg åker man ofrånkomligen en del spårvagn. Ibland blir jag trött på hur spårvagnarna romantiseras av människor från spårvagnslösa städer. Även om åkturerna bjuder på vissa spontant genererade upplevelser, som jag skrivit om här och här. Nyss insåg jag att göteborgarna själva också tycks romantisera spårvagnsåkandet. Åtminstone höjde jag nyligen ögonbrynen vid åsynen av en rubrik som förtäljde ’Göteborgarna gillar sina spårvagnar’. I synnerhet nu, tänkte jag ironiskt, i influensatider då man ska stå ut med att folk hostar rakt ut i trängseln i vagnen. Sakta går det också. Rätta mig om jag har fel, men jag tror bestämt att Göteborgs spårvagnar har en snitthastighet på 7 km/h, att jämföra med 30 km/h för Stockholms tunnelbana.
I Göteborgs spårvagnar vågar vi i alla fall se på och tilltala varandra. Ett pluspoäng till Göteborgs kollektivtrafikskontext. Sist jag var i Stockholm glömde jag av mig; råkade tilltala främlingar. Sorry, det ska aldrig händ igen. Yeah, right… Ses – och hörs – senare i veckan, stockholmare! ;)
Jag inser att jag har gjort det själv – romantiserat spårvagnarna, vill säga – på den tiden när jag fortfarande var liten norrländsk tös som älskade ’Folk och rövare i Kamomilla stad’. I Kamomilla stad förekommer ingen biltrafik. Där finns istället en spårvagnslinje som bara tar en minut att åka med. Dessutom bjuds alla passagerare på kakor. För att inte tala om att spårvagnsfärden är förknippad med en musikalisk upplevelse…
Så lätt det kan vara att sätta en glamorös touch på spårvangsfärden! Fram för mer sådana strategier i dessa klimatproblematiska tider då bilfolket måste övertygas om att åka kollektivt. Nu väntar jag intensivt på att få uppleva det själv. Jag hoppas sätta mig på rätt spårvagn vid rätt tillfälle. Tram Sessions Göteborg är vad jag syftar på. Tills det eventuellt händer kan man roa sig med att njuta av dessa vackra tillfällen på webben. Tackar Jesper för detta tips. Här: Ingenting. Men definitivt nånting alldeles extra...
I Göteborgs spårvagnar vågar vi i alla fall se på och tilltala varandra. Ett pluspoäng till Göteborgs kollektivtrafikskontext. Sist jag var i Stockholm glömde jag av mig; råkade tilltala främlingar. Sorry, det ska aldrig händ igen. Yeah, right… Ses – och hörs – senare i veckan, stockholmare! ;)
Jag inser att jag har gjort det själv – romantiserat spårvagnarna, vill säga – på den tiden när jag fortfarande var liten norrländsk tös som älskade ’Folk och rövare i Kamomilla stad’. I Kamomilla stad förekommer ingen biltrafik. Där finns istället en spårvagnslinje som bara tar en minut att åka med. Dessutom bjuds alla passagerare på kakor. För att inte tala om att spårvagnsfärden är förknippad med en musikalisk upplevelse…
Så lätt det kan vara att sätta en glamorös touch på spårvangsfärden! Fram för mer sådana strategier i dessa klimatproblematiska tider då bilfolket måste övertygas om att åka kollektivt. Nu väntar jag intensivt på att få uppleva det själv. Jag hoppas sätta mig på rätt spårvagn vid rätt tillfälle. Tram Sessions Göteborg är vad jag syftar på. Tills det eventuellt händer kan man roa sig med att njuta av dessa vackra tillfällen på webben. Tackar Jesper för detta tips. Här: Ingenting. Men definitivt nånting alldeles extra...
6 comments:
Jag skulle gärna se en storsatsning på att komplettera spårvagnen med tunnelbana, för färder mellan bara något fåtal stationer - särskilt för att knyta ihop Göteborgs förorter med centrala stan. Kortare sträckor kan man gå, cykla eller åka spårvagn. Att det tar en timme mellan Majorna och Bergsjön, t ex, är inte hållbart.
Hej Jimmy,
Japp, jag gillar din synpunkt!
Ditt Majorna/Bergsjön-exempel för genast tankarna till den mänskliga dimensionen av saken: Allas rätt till staden och dess stadsdelar. Det aktuella arbetet med översiktsplan för Gbg får man hoppas inkluderar tankar om bättre mobilitet och bättre förutsättningar för möten mellan människor.
Sedan har vi ju också det politiskt visionära perspektivet om att locka en betydligt större befolkning till Göteborgsregionen inom närmsta åren. Här kan nog såväl tunnelbana mellan stadsdelar, som bättre pendeltåg mellan orter i Västsverige vara av vikt. Västsverige är långt ifrån det centraliserade Stockholm i geografi; bostadsorter och arbetstillfällen är spridda över stor yta och behöver länkas ihop bättre infrastrukturmässigt.
Jag tror det här handlar om att spårvagnar går ovan jord och tunnelbana i underjorden. Där uppe i ljuset är man mer öppen och i underjorden mer stängd.
Hej Niklas!
Sant... med det i åtanke kan jag lätt köpa den lägre hastigheten mot en upplevelse av staden och ljuset...
Hej! Vad säger Göteborgs nya (stränga) policies om gatumusikanter om tram sessions?
Och jag tänkte ignorera diskussionen/myten om Stockholms ogästvänliga kollektivtrafikpublik (härligt ord! fungerar extra bra i anslutning till tram sessions) med en stillsam fundering kring att svenska stockholmsbesökare måste ha taggarna utåt när de är här. Jag ser ingen annan förklaring då jag själv eller mina vänner aldrig upplevt dessa problem. Å andra sidan har jag väldigt svårt att föreställa mig Evelina med taggarna utåt. Hmmm. Detta kräver än mer anekdotisk empiri. :)
Joakim =)
Haha... mmm... I'm as busy as a stockholmare som springer mot tunnelbanevagnen trots att det kommer en ny om två minuter... ;) Men jag återkommer med kommentar, en seriös sådan. Idag ska jag åka tunnelbana. Alltför den empiriska undersökningens skull. Later!
Post a Comment