Kulturrådet efterlyser enklare regler för kultursponsring. Detta i en delrapport med kartläggning av ’Kulturens icke offentliga finansiering’, såväl som dess möjligheter och hinder, vilken offentliggjordes på skärtorsdagen.
Sverige har, som bekant, en lång tradition av offentligt stödd kultur. I genomsnitt utgör sponsring endast cirka en procent av den totala finansieringen. (Jämförelsepunkter: Kungliga Operan hämtar mellan 1-2 % av sina inkomster från sponsring, Göteborgsoperan 3%). I siffror uppgår sponsringen till 10 kronor per svensk, att jämföra med 140 kronor per invånare i Storbritannien.
Rapporten konkluderar att den offentliga finansieringen inom kulturområdet är helt avgörande för den grundläggande infrastrukturen. Men kartläggningn visar också att den icke offentliga finansieringen kan skilja sig åt högst avsevärt, såväl mellan olika kulturområden som mellan organisationer inom ett och samma område.
Kulturrådet anser att avdragsmöjligheterna för kultursponsring och donationer skulle kunna bli generösare i Sverige. Som exempel refererar man en europeisk studie som visar att det är möjligt för företag i de flesta länder att dra av sina utgifter för donationer. Många länder har även andra särskilda regelverk och stimulanser riktade mot kulturområdet.
Bland svenska lyckade exempel lyfts Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn. Genom att knyta upp regionala sponsorer har man också ökat sin publik. Andra exempel är Moderna Museet i Stockholm och Malmö, samt Rum för barn på Kulturhuset i Stockholm.
I september avser Kulturrådet återkomma till regeringen med ett strategiförslag på hur man kan hantera frågor om icke offentlig finansiering i kulturlivet.
Sverige har, som bekant, en lång tradition av offentligt stödd kultur. I genomsnitt utgör sponsring endast cirka en procent av den totala finansieringen. (Jämförelsepunkter: Kungliga Operan hämtar mellan 1-2 % av sina inkomster från sponsring, Göteborgsoperan 3%). I siffror uppgår sponsringen till 10 kronor per svensk, att jämföra med 140 kronor per invånare i Storbritannien.
Rapporten konkluderar att den offentliga finansieringen inom kulturområdet är helt avgörande för den grundläggande infrastrukturen. Men kartläggningn visar också att den icke offentliga finansieringen kan skilja sig åt högst avsevärt, såväl mellan olika kulturområden som mellan organisationer inom ett och samma område.
Kulturrådet anser att avdragsmöjligheterna för kultursponsring och donationer skulle kunna bli generösare i Sverige. Som exempel refererar man en europeisk studie som visar att det är möjligt för företag i de flesta länder att dra av sina utgifter för donationer. Många länder har även andra särskilda regelverk och stimulanser riktade mot kulturområdet.
Bland svenska lyckade exempel lyfts Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn. Genom att knyta upp regionala sponsorer har man också ökat sin publik. Andra exempel är Moderna Museet i Stockholm och Malmö, samt Rum för barn på Kulturhuset i Stockholm.
I september avser Kulturrådet återkomma till regeringen med ett strategiförslag på hur man kan hantera frågor om icke offentlig finansiering i kulturlivet.
No comments:
Post a Comment