"Att syssla med graffiti, gerillaodling och även skejt är att ta sig rätten till något som gått förlorat i staden."
Det säger jag i en intervju i dagens GöteborgsPosten.
De urbana utrymmesfrågorna blir alltmer aktuella i en tid då över hälften av jordens befolkning bor i städer. Att frågorna är brännheta i dagens Göteborg, och även Stockholm, råder inget tvivel om. I en tid då det offentliga rummet köps upp och krymper, blir färg och frön medel för att återerövra utrymmet. Det är på tiden att vi tar oss an frågan om att stadsplanera in mellanrum för kreativa uttryck. Samtidigt behöver vi förstå att samtidens kontroversiella urbana uttryck bottnar i det mänskligt tidlösa; graffiti är dagens form av hällristningar och gerillaodling ett uttryck för vår urgamla längtan att få odla vår egen trädgård.
Läs intervjun i GP >>här.
Se mitt tidigare inlägg om Vågmästareplatsens graffiti >>här.
1 comment:
Alla ska tala, alla ska skriva, alla ska höras och ingen finns det kvar till att lyssna. Gör det legalt och dem förlorar illusionen av att göra uppror emot en samtid som är likgiltig inför dem. Voltaire hit, voltaire dit, du skriver begeistrad av din förmåga, förvissor med all rätt. Men det är så tomt.
Post a Comment