Denna blogg fungerade som en offentlig anteckningsbok - och stundtals diskussionsforum - under de år jag forskade och föreläste på det spännande ämnet kreativitet. Jag låter den finnas kvar då den fortfarande tar emot besökare dagligen. Det är förstås trevligt att ni är många som än i dag kontaktar mig med spörsmål på tema kreativitet. Jag upphörde emellertid med min verksamhet 2014 och tar således inga uppdrag idag.
Jag önskar er stor glädje och sprudlande kreativitet,
Här är klippet från 21 november då jag gästade Malou von Sivers i Efter Tio, TV4. I studion var också Molly Ränge, grundare av Lunchbeat - lunchrastdansen som sprider sig över världen och idag finns i ca 90 städer. Jag berättar varför dans bidrar till kreativiteten och ger tips till arbetsgivare som vill stimulera sina medarbetare till mer kreativitet.
I höst har jag börjat som krönikör på Motivation.se. Det är ett stort nöje då Motivation.se, i mitt tycke, är landets mest inspirerande ledarskapssajt. Läs mer om vårt samarbete i följande >>pressmeddelande.
Den första krönikan >>Vad vill du samla på? fick sitt uppslag under en skogspromenad då jag mötte en ekorre och frågade mig: Vad har egentligen en ekorre att säga om mänskliga ekorrhjul?
På torsdag gästar jag Malou von Sivers i Efter Tio. Samtalet kommer att handla om det växande Lunchbeat-fenomenet och om hur dans kan frigöra kreativitet. Vid 11-snåret syns jag i rutan tillsammans med Molly Ränge, grundare av Lunchbeat. Stay tuned!
Hur blåser man liv i vardagsglöden under en månad som november? Femina 11/2013 besvarar frågan i reportaget 'Tänk utanför ramarna'. Jag intervjuades tillsammans med Nicolas Jacquemot (författare bland annat till läsvärda 'Kreativitetskoden') och gav tips på knepen som ger bränsle åt vardagskreativiteten.
"Kaffe blir till guld när man tänker högt tillsammans." Jag ger en intervju i Företagaren 6/2013. Om cafélivets betydelse för kreativiteten. Samt om hur caféerna utvecklas från mötesplatser till arbetsplatser. Omvänt ser vi idag också många exempel på hur kontorsdesign inspireras av lounge- och cafémiljöer.
'Hämmar dagens skolsystem kreativiteten?' Kul att så många fortfarande ser inslaget och hör av sig angående mitt deltagande i Nyhetsmorgon 29 juni. Frågan engagerar - som sig bör.
Much like love, creativity needs time. Short deadlines and time pressure make us less creative. Creativity needs time to think, talk, act, shape, give and receive.
Why, then, are we so often in a hurry? Why do we prioritise innovations that make us spin even faster? Why do we feel that we have less time left than ever, despite the increase in time saving technologies? What if time really is the only thing we have a lot of? What if we completely have lost track of time?
Listen to my TEDxTalk from TEDxSödertälje on how to conquer time and start steering the wheel of conscious creativity.
Igår agerade jag söndagsprofil i GöteborgsPostens ekonomibilaga. Journalisten Lotta Hohner intervjuade mig om kreativitet, trender och framtidens ekonomi. Fotografen heter Anders Hofgren.
'Förälskat, frustrerat och förtydligande om staden' är min sammanfattning då jag recenserar Edward Glaeser's bok Stadens triumf: Hur vår strörsta uppfinning gör oss rikare, smartare, grönare, friskare och lyckligare. Recensionen finner du i Ekonomisk Debatt 3/2013 och direkt genom att >>klicka här.
Mina bästa boots fångades av fotograf Stefan Linnerhag under mitt framförande på Marknadsföringens Dag, förra fredagen den 19 april. Jag tackar MiG för ett bra arrangemang och en strålande dag!
That's my subtle message of a talk I recently gave at TEDxUmeå.
Topic: 'Future Creativity' based on three strong contemporary trends. Remember, however, that trend is direction. We choose what becomes.
So let's choose wildly and wisely!
Det finns bara en väg som är din. Avvägar hamnar vi på för
att påminnas om var och vad vi inte vill vara. Sörj inte de vägar som inte är
dina. Tacka dem för påminnelsen och finn åter din riktning. Vandra med lätt
sinne. Du är på väg.
It’s
difficult to provoke me enough to feel upset these days. But the European
Commission seems to have succeeded today. And judging by the comments on social
media, I’m not the only one affected by this. Men and women seem equally upset.
Comments vary widely from people ‘laughing out loud’ to people nauseously ‘throwing
up’, in rhetorical terms at least. What am I talking about?
The
European Commission campaign to promote young women to consider a career in
science or research; 'Science: It’s a girl thing!'A friend of mine, a young female EU-sponsored PhD
candidate, spotted some of the campaigning live outside the EU Parliament last
week. Her comment today, as the topic is discussed on social media, is that “I'm
glad that it isn't just me who wonder why they spend so much time and money
trying to reinforce gender stereotypes”. I’ve even heard men expressing that
they feel insulted by the content of the campaign. How can it go so wrong?
I obviously
have no idea. But I’m curious to know. I’m pretty sure neither young women nor
researchers were consulted for this campaign. What I don’t want to know is how
much the European Commission paid for the production of this campaign which
deserves to hit the history books as a big joke.
Take a look
at the campaign video (below). Instead of communicating ‘science as the new black’, it’s
rather communicating ‘science as the new pink’. Glossy pink. With lipstick and
high heels. In short, I’d describe it as a Spice Girls-inflicted James
Bond-movie inspired trailer. If that’s what we want out of life, we’d go to
Hollywood instead of a European research lab. And speaking of American film
production, I’d say that CBS Television out measures the European Commission
attempt in attracting women to science. How? Simply by developing a character like
Abby Sciuto to be in charge of the Navy CIS forensic lab.
Then why is
Abby Sciuto so attractive? She is brains
with a personality. In this very case a very charming gothic styled young woman
who nearly always solves the intricate mysteries with a combination of
imagination and intelligence. Don’t get me wrong here, dear European Commission;
I’d actually be the first one to defend high heels and a colourful wardrobe
(including glossy pink) for a female researcher (or male for that matter) if
that’s the personal preference. I know that I did an active choice during my
first weeks as a researcher to maintain and express my personality in a formal
hierarchical male dominated work environment. But it takes strength.
So really,
that might be the first thing we need to discuss when we want to attract young
women to secure the future research in Europe, or just anywhere: How to make
room for young adults, individual expression and feminine force in more stiff,
formal, traditional, male dominated hierarchies.
The other
thing we definitely need to appeal to if we want to attract young women (or ‘girls’
as the EC campaign refers to) is personal driving force. That is what makes you
choose a career path and follow that. That is what makes you get out of the bed
every morning and passionately carry on your important work five days a week or
more, year after year. Our plausible passion for creative clothing and dancing,
we’ll take care of after work. I promise you that, European Commission. Don’t
worry, we can both be brilliant and look brilliant. But only if we really want
to.
