Ronjas vååååårskrik

'Ronia the Robber's Daughter' and her famous scream welcoming springtime. (From the 1984 film based on the book with the same name by the celebrated children's author Astrid Lindgren.)

today's wordly enCounters

Compassion, composure, cinnamon & custard crumble

- these are my words of today.

Which are yours?

the day after tomorrow

Evelina & Alvin

Christofer the Chef

God lördagsafton!

Så här ser det ut när Christofer Pihl och jag förbereder oss inför måndagkvällens föreläsning om prosumtions-fenomenets framväxt. Ingen slump att vi jobbar i synergi med matlagning. Vi har en historia av att kläcka de bästa idéerna i trevlig köksatmosfär. Som sällskap har vi den internationellt erkända handbollsdomaren Alexandra Sievert Delle samt Teddybear Alvin (döpt efter vår husgud Alvin Toffler som 1980 myntade prosumtions-begreppet).

På aftonens meny står:

boeuf bourguignon

vitlöksbröd

syrah-merlot vin

äppelpaj à la coco

På måndagsaftonens meny står:

Skiftesföreläsning #11

sänd live via webben från

Orkanen, Malmö högskola

"Från konsumenter till prosumenter

- Om allas vår del i produktionen"

the mother wheel

(Göteborgshumor)

folklår

Jag besökte vackra platser igår. Bilden får tala för sig själv. Fortsättning följer...

mat - det optimala uttrycket för kreativitet?

Inför en fantastisk middag igår afton i Vingårdssalen på Capellagården, Öland, delgav kocken Anders Lindgren del av sin filosofi och inställning till skapandet av måltider. Ofta skapar han först maten i huvudet, sedan realiserar han tankarna i praktiken. Han jobbar helst med de råvaror som finns under rådande säsong. Under torftiga säsonger gör han ibland undantag och arbetar med frysta råvaror men kompenserar med att jobba lite extra för att förfina måltiden.

Han gillade inte att dela in mat efter nationalitet och tradition. Mat, sa han, är ju egentligen densamma världen över. Det finns fyra grundsmaker att kombinera i otaliga kombinationer; sött, salt, beskt och surt. That’s it. Fyra grundsmaker och miljoner av olika variationer. En balansakt för att uppnå den önskade smakeffekten. Det är matkonst det. För mig må det också vara det tydligaste uttrycket för kreativitet; att utifrån så begränsade resurser som fyra grundsmaker skapa en sådan fantastisk variationsrikedom världen över att vi aldrig behöver bli uttråkade – trots att vi äter mat flera gånger om dagen i hela våra liv.

kreativitetens kretslopp

Om du vill att det ska grönska, måste du ge utrymme åt både solsken och regn…

Tack till Johanna som blåser extra vind i mitt kreativa kretslopp!

krisens ljuspunkt

Mer om krisen och framtiden. Paulo Coelho har satt ord på det mesta. Här ur ”Elva minuter”:

"Livet inväntar alltid kritiska situationer
innan det visar sig från sin ljusaste sida."

mål-tid

Sluta prata om ’kost’ och börja tala om ’måltid’ istället. Mål-tid. Tid.

Slappna av, duka vackert, tänd ett ljus och njut av maten . Det ökar näringsintaget. Det ni.

Jag har just lyssnat till Henrik Ennart (Svenska Dagbladet) tala om mat. Mycket närande.

k-risens ros

Det fina med krisen är att vi äntligen står redo att tala framtid och förändring.

kultur för att leva

En diskussion som flöt upp till vattenytan idag – och som gör det av och till. Kultur kontra sjukvård. Skattefinansierad sådan. Huruvida den ena ska få utrymme på bekostnad av den andra… För mig är det så här enkelt:

Sjukvården håller oss vid liv.
Kulturen håller oss levande.

~ glad påsk ~ happy easter ~

nyårlöften? II

Nyårslöften? Onödigt, enligt Navid Modiri som i sin fantasifulla generositet erbjuder ett nytt förslag om vad du kan roa dig med var och en av 2009 års alla dagar. Varför inte vidga sina vyer genom att göra något nytt varje dag!? Att bryta mönster och invandhet kan vara riktigt skoj… För att inte tala om hur 2009 kan gå till ens personliga historiebok som det mest spännande året hittills. Om du vill byta löften mot kreativa tips, ta dig en titt på; www.365saker.se

en utav årets sista förmiddagar

Kristallsnö.
På ytan gnistrande, frasig, fransig
på ett viss jag aldrig förut skådat.
Jag önskar jag hade haft en eskimå
att fråga om namnet på denna snö.

Väljer att gå i skoterspåren ned genom skogen.
Något ska man väl ha dem till, tänker jag.
Ser ryggtavlan på den ensamma rådjurshonan.
Vet att hon är nyfiken,
men inte tillräckligt för att stanna.

Skogen öppnar sig och jag befinner mig
i solskensviken
som bokstavligt badar i sin skönhet
vitt, blått och klart.
Vattenbrynet är ovanligt stilla idag
glunkar försiktigt – vad?
Jag finner ett snäckskal, fastsytt
i den frusna sandens hårda materia.
Jag känner på vattnet
som känns varmt
i jämförelse med luften.

Jag vänder om
och följer åter vägen upp genom skogen.
Vägen jag vandrat i alla dess versioner,
genom hårt och mjukt i varmt och kallt.
Nu vet jag att det finns
vårbäckar i alla kläder;
vårbäckar i sommarskrud,
i höstskrud och vinterskrud.
Porlande, livgivande,
trotsande
alla väder.

en förmiddag i december

Blir uppringd av energinätbolaget vars adminstratörska låter mer som en robot än människa. Börjar undra om hon/det drivs av sensorer som svarar på mina ord med förinspelade haranger av instruktioner. Hon/det bokar in mig för ett besök av energimätarbytarmannen. 2008 är han fortfarande en han, aldrig en hon. Energinätsbolagsadminstratörskan är eventuellt en hon, kanske en det.

Vandrar längs gångväg och passerar en liten bro. Vid åkanten står en man och matar duvor. Jag stannar och tittar på mannen som matar duvor. Noterar trädstammen som fallit tvärs över bäcken. Förvånas inte då hösten blåst snålt. Förvånas istället över att ingen tagit väck den.

Kliver på spårvagn och får ståplats = beskådarplats. Ser för första gången i mitt liv en Nescafé-ryggsäck. Den sitter på ryggen på en man. Han har med perfektion matchat den med sina kläder i svart och beigt. Kanske var det hela poängen.

Promenerar allén fram och reflekterar över dess nakenhet. Det som var bladverk är nu borta med vinden. Fram träder grenarna i sin mörka siluett. Det påminner mig om att livet får gå i vila ibland. Så får också vi till jul.

svettigt...

När en fd konststudent citerar sin tidigare lärare kan det låta så här:

”Kreativitet är 98% perspiration och 2% inspiration.”

...vilket osökt leder mig in på duschar:

Mitt senaste kreativa rus uppstod just i duschen...

atmosfärgenomträngare

Vissa saker tränger igenom atmosfären var vi än befinner oss i detta avlånga land. Vissa saker går helt enkelt inte att skydda sig emot. En sådan sak skulle kunna vara FRAs signalspaning. En annan sådan sak; hemglassbilen. Jag blev ruskigt varse om det senare för en timme sedan. Det spelar ingen roll att jag placerat mig på ett avlägset berg längs den norrländska kuststräckan med avsikt att få uppleva tystnaden. Tystnad är ingen tystnad om den emellanåt inte bryts. Denna gång av trudelutten...

Glassbilen Theme tillägnar jag givetvis Andreas som har lärt mig att det är onödigt att gråta över spilld mjölk såväl som över glassbilar jag missat...

veckans citat

“Almost always, the creative dedicated minority

has made the world better.”

Martin Luther King, Jr.


(Av Albert Einstein på liknande tema; se Jerrys inlägg)

ord

”I min värld är ord det viktigaste som finns.” Orden fanns i min Facebook-inbox imorse. Uttalade av en ordkonstnär. Jag håller med. Ord är superviktiga. Vansinnigt viktiga. De kan glädja, såra, skada, inspirera, göra skillnad, rädda liv...

Därför är det viktigt att vårda orden och att välja sina ord. Men för den skull inte hejda dem. Inte hålla inne med dem. Låta dem bli formulerade.

Jag lägger förbannat stor vikt vid ord. Ord spelar en stor roll i mitt liv. Därför kan jag inte låta bli att notera att:

ibland är ord överflödiga

ibland räcker ord inte ens till

ibland dyker någon eller något upp som gör dig speechless

ibland gör språkbarriärer att man får kommunicera bortom ord

ibland har orden ingen innebörd för den som uttalar dem

ibland formuleras ord till dig som personen inte menar

ibland formuleras ord som tas tillbaka

ibland formuleras ord som glöms bort

ibland får vi höra ord vi kommer att minnas för alltid

ibland betyder några få ord ALLT

ibland förändrar ord ditt liv

ibland är tystnaden vacker

ibland är tystnaden till och med talande

Kvinnan (alt. Bill) bakom presidentkandidaten

I tider av presidentvalskampanj i USA: Jag kan inte låta bli att fundera över personen som står bakom kandidaten. Den äkta hälften. Känner man sig som en sådan; en äkta hälft? En team mate? Brothers and Sisters är visserligen ett fiktivt TV-drama (tisdagar kl 22) men lyfter på ett ganska intressant, för att inte säga intrikat, vis upp problematiken kring att agera smycke när man egentligen är en tyckande och talför person. Senaste avsnittet var extra talande. Repris imorgon söndag, eftermiddag.

Det ligger nära till hands att tala om ’kvinnan bakom’, men från och med denna gång (äntligen, hurra!) även Bill (en inte helt ordinär man bakom). Klarar han av att vara närvarande men ändå hålla sig på mattan? Biter sig kanske i tungan titt som tätt...

Så här skrev en historisk first lady om kampanjandet (sounds fun, right!?):

”Campaign behavior for wives: Always be on time. Do as little talking as humanly possible. Lean back in the parade car so everybody can see the president.”

Eleanor Roosevelt