Det narrativa är tillbaka! Berättelsen tar åter plats i våra rum. Visst, den hade aldrig riktigt försvunnit ur våra liv, den har dundrats ut via tv-burkar i våra vardagsrum, via skönlitteratur i våra bokhyllor, via scenerna på våra teatrar. Men att samlas kring berättelsen, på det där viset min farmor beskrev att man gjorde under hennes barndom på tidigt 1900-tal, det trodde jag tillhörde svunna tider. Hon har beskrivit hur syskonskaran slog sig ned runt den historieberättande fadern och om hur barnen i grannskapet övertrumfade varandra i historieberättande.
Nu tycks berättelsen vara tillbaka som en social och mobiliserande kraft. Jag tror inte enbart att det handlar om att vi saknat berättelsernas gemenskapsbringande funktion. Jag tror att det narrativas intågande i samhället också är en motreaktion på det intrycks- och informationsöverflöd vi idag lever med. I ett aldrig sinande buzz av budskap, där vi inte längre vet vad vi ska ta fasta på, törstar vi idag efter den mening och autentiskhet som den välberättade historien kan skänka. Yttringarna är många. Här är några av de jag snappat upp på senaste tiden.
En väninna ringer och kvittrar entusiastiskt. Hon har skrivit in sig på en högskolekurs. Den lät för intressant för att motstå. Temat är ’strategisk storytelling’. Framtidens marknadsföring är narrativ. Varumärken kan presenteras med en berättelse och därmed skänka oss konsumenter mening. Berättelsen kan handla om varumärkets grundare, om tillkomsten av produkten, eller om hur konsumentens liv förändras med användandet av produkten. Kanske räcker inte längre relationsmarknadsföring; det krävs en bra berättelse för att ta sig igenom bruset.
I tider av regionala omvandlingsprocesser har jag senaste åren efterfrågat platsens historiska berättelser som del i det identitetsstärkande arbete som krävs för att formulera framtidens vision. Hur våghalsiga var inte göteborgarna i begynnelsen av den industriella epoken? Vad kan vi lära oss av det? Och var finns berättelserna om kvinnor att tillgå? För första gången lär jag mig nu om en betydelsefull kvinna i min hemstad Sundsvalls förra sekelskiftesepok. Frida Stéenhoff förtäljer en oväntad historia som skulle kunna få helt nya implikationer för Sundsvalls identitetsbyggande. Idag gladdes jag över följande länk översänd av forskarkollegan Bert-Ola Bergstrand. I det skotska projektet ’A Govan Wave of Change’ ska kollektiv storytelling skapa värde i det lokala identitetsbyggandet. Personliga historier från igår ska brygga över i framtid. Läs närmare om ’People Making Waves’.
I böckernas rike ligger biografin mig närmast. Antagligen för dess genuinitet och ofta åsyftad uppriktighet. Berättelsen presenteras i flera lager; en person, en plats, en tid, en kultur – ett liv. I förra veckan öppnade en bokhandel i Stockholm inriktad på just biografier av alla de slag. En berättelsernas oas. Har du vägarna förbi på Söder rekommenderar jag varmt dina&mina Böcker på Tavastgatan 16, Mariaberget.
Själv har jag just för första gången i mitt liv tackat ja till att delta i en bokcirkel. Vi är ett gäng ständigt upptagna personer som nu väljer att stanna upp och samlas kring de berättelser och betydelser litteraturens klassiker har att erbjuda . Det är höst och väderbyte. Tid att umgås med berättelsen.
