Showing posts with label platsens karaktäristika. Show all posts
Showing posts with label platsens karaktäristika. Show all posts

Tuesday, September 20, 2011

göteborg in treatment

I afton samtalar jag Göteborgs identitet[skris] med Erik Nissen Johansen och Henrik Jutbring under moderering av Helena Brunkman.

"Vem är jag?

Tung industristad OCH världsledande reklamstad, Avenyn OCH saltaste skärgården, 7ans ölhall OCH Port de Soleil, Liseberg OCH Opera, Chalmers OCH Konstepidemin, Möbelgalleri Anna OCH Ö&b, Aveny OCH Magasinsgatan, fotboll OCH hästhoppning. Här skulle man kunna skriva från och till mellan varje substantiv, men icke - vi vägrar välja.

Vilken är Göteborgs främsta identitet idag och vilken är det i framtiden? Lagom. Ett ord som används flitigt när Göteborg beskrivs, varför är det så?
Vi blickar in i framtiden och spekulerar i vad vi då skryter om som vår största tillgång."

Röhsska museets auditorium, kl 18:30. Välkommen!

Monday, July 04, 2011

an empty space holds possibility

Don't fear an empty space. It is a room of possibility waiting to be filled with something beautiful.

Thursday, June 23, 2011

framtid för Norrbotten och hyllning till Boden

Den 27 maj talade jag i Norrbotten under titeln 'Hur kan din plats bli rätt plats?' i samband med Länsstyrelsens arrangemang 'Vi tar tempen på länet! : Attraktivitet - nya näringar och goda livsmiljöer'. Norrbotten må ha sina utmaningar med befolkningstal och utflyttning av kvinnor. Men länet uppvisar mycket sprudlande vilja och god potential inför framtiden. Den ovanligt intressanta och givande dagen har dokumenterats av Åsa Petersen >>här.

Värdstad för dagen var Boden. Så här löd min hyllning till staden:

Hyllning till Boden

Det finns en plats på jorden där solen ofta ler,
Om än inte jämt på himlen,
I varje männskas själ.

Det finns en plats på jorden där lugnet ger oss ro,
Dit vill jag komma åter
Där vill jag bygga bo.

Det finns en plats på jorden med årstider som få
Från grått till vitt till grönt till gult
Det bliva aldrig trist och fult

Det finns en plats på jorden
Där människorna ler
Den platsen heter Boden
Hit vill jag komma mer

Friday, June 17, 2011

the face of the passing interspace



Kvillebäcken, Gothenburg. Before the sun sets behind the rooftops, I watch the light of graffiti art rise in the liminality of an area torn down, waiting for a new one to be built.

Gentrification by a blow. Not by a flow. A political decision which levels the old to the ground and replaces it with a detailed plan of a new residential area. Leaving no space, whatsoever, for future imagination. And still, it loudly proclaims:

"With a little imagination, you can see the sun set behind the roof ridges." The words are those of the first add revealing what is to become of the bare terrain.

And yet, or because of that, seeds of imagination are being planted by graffiti artists finding a free but temporary space to work on.

The old and the new area stand in sharp contrast to each other. Nevertheless, the current interspace activity seems to be whispering, wanting for something in between... But how long will it go on? How long will there be allowing room? Not knowing, I report with an eye on the face of a passing interspace.

Tuesday, May 10, 2011

summerar gångna veckan

Jag gör en snabb recap av min förra vecka som innehöll diverse intressant.

Måndag 2 maj talade jag tillsammans med ekonomgeografen och Uppsala-professorn Dominic Power på Värmland Spanar om att utveckla platsen för morgondagens affärs- och livsmiljö. Refererat >>här.

Tisdag 3 maj talade jag näringslivsklimat i Studio Uppland med anledning av Svenskt Näringslivs nya kommunranking. Lyssna >>här.

Onsdag 4 maj släpptes Visionsboxen - en rapport från tankesmedjan med samma namn vid Generator-konferensen i November 2010 då vi under ledning av Tobias Nielsén diskuterade megatrender, utmaningar och utvecklingstendenser med påverkan på kulturella och kreativa näringar. Övriga deltagare var Andreas Brännlund, Hans Henecke, Johanna Skantze, Martin Törnkvist, Evelina Wahlqvist och Rasmus Wiinstedt-Tscherning. Läs rapporten >>här.

Torsdag 5 maj närvarade jag vid den Göteborgs-baserade kommunikationsbyrån Paff Performance månatliga lunchmingel i gott sällskap av bland andra TEDxGöteborg-arrangörerna Carl och Axel samt den dunderinspirerande coachen Sanne Aronsson. Mycket trevligt!

Fredag 6 maj ägnades åt förberedelser inför Vetenskapsfestivalen som går av stapeln denna vecka i Göteborg. Ta gärna en titt i festivalkatalogen. Jag återkommer med tidpunkter för de framträdanden jag deltar i. Bland annat för jag ett författarsamtal med Alf Rehn på fredag avseende hans bok 'Farliga idéer'. Det lär bli mycket intressant...

Thursday, April 07, 2011

hur kan din plats bli rätt plats?

Klokt och roligt om samhällsutvecklingen - det är ledorden för Volante Academy som kör igång i vår. Läs om de olika utbildningstillfällena < HÄR >.


Själv har jag nöjet att föreläsa med landets yngsta professor i ekonomisk geografi - den alltid lika spännande Dominic Power!

Unna dig en heldag med oss på Söder i Stockholm den 3 maj. Vi utgår från Tvålpalatset, Mariatorget, men kommer också att ge oss ut på en vandring med trevliga studiebesök i den närbelägna miljön. Livsmiljön är temat på tapeten. Närmare bestämt avser vi besvara frågan:

Hur kan din plats bli rätt plats?

Med alltifrån resonemang kring globala megatrender till lokala förutsättningar diskuterar vi varför vissa platser lyckas bättre än andra.

Mer information samt anmälan < HÄR >.

boksingel

"E-boken är den nya singeln."
~ Volante

Läs mitt kapitel 'Mellanrummen' ur antologin 'Framtiden är nu' som boksingel.

Den kan köpas billigt via endera

>> Volante Shop
>> Bokus, eller
>> Adlibris

Läs närmare < HÄR > om Volantes utgivning av boksinglar som ett led i deras spännande experimenterande med e-boken och dess möjligheter.

Tuesday, January 11, 2011

att profilera platsens anda

När jag idag föreläste på HDK för universitetets master-studenter i Business & Design var temat staden och kreativiteten. Vilka är de platsegenskaper som behövs för att generera kreativitet hos människor? Egenskaperna som behövs är både fysiskt påtagliga och emotionellt betingade. De senare är förstås svårare att ringa in och nagla fast. Vad är det för föreställningar om platsen som först lockar mig dit? Vad är det sedan i andan och atmosfären som avgör om jag vill komma tillbaka eller till och med slå mig ned på platsen? Mina känslor kring platsen avgör om jag känner mig hämmad eller hemma där, borta eller i blom just där.

En utmaning är det förstås om man i promotion-syfte vill försöka återge och förmedla platsens anda - platsens själ.

- För studenterna idag visade jag först en utav kortversionerna av filmen 'Meet the World in Gothenburg' som ska marknadsföra destinationen Göteborg. Efter ett års filmande lanserades den så i december. Filmen kan sammanfattas vara en fartfylld smältdegel av ansikten, musik och fest (första filmen nedan).
- Sedan tittade vi på Göteborg Energis nya reklamfilm 'Vi ger kraft åt Göteborg'. Musik: Timo Räisanen, 'Aldrig långt bort'. Även här tema Göteborg. Denna film kan snarare sammanfattas med orden långsamt och längtan (andra filmen nedan).

Alla i klassrummet tycktes rörande överens om att Göteborg Energis film var bättre; den berörde mer och förmedlade bättre känslan man i detta rum hade för Göteborg.

Det ska sägas att Göteborgs reklamfilm har för avsikt att attrahera fler evenemang, möten, kongresser, studenter, företag och andra besökare. Göteborg Energis reklamfilm däremot riktar sig mot en kundkrets som redan har en stark relation till staden. Trots olika syften och målgrupper tror jag emellertid att en jämförelse av dessa filmer emellan kan säga en del om utmaningen i att försöka återge samt profilera en plats anda och själ. Den första filmen säger 'möt världen i Göteborg' medan den andra filmen tycks säga 'känn dig hemma' och 'finn dig själv i Göteborg'. Vad det gäller den utåtriktade marknadsföringen av staden bör inte förglömmas vikten av att invånarna känner igen sig i profileringen. De är de sanna ambassadörerna för staden.



Tuesday, November 30, 2010

läs mitt kapitel: mellanrum i FRAMTIDEN

Växelverka din geografi och bli en livskonstnär. Läs om ’placefulness’ och behovet av mellanrum i mitt kapitel i FRAMTIDEN ÄR NU. Platsens nära relation till kreativitet bäddar för möjligheter men också för potentiella misstag vi bör undgå att göra i stadsplaneringen. Läs hela kapitlet HÄR.

Volante bjuder just nu på ett nytt kapitel varje dag ur boken FRAMTIDEN ÄR NU. Kapitlen ligger kvar online under en veckas tid. Passa på att läsa, eller beställ boken HÄR.

Thursday, November 11, 2010

platsens själ

I afton föreläser jag på Vänermuseet i Lidköping på tema 'En levande stadsdel - om mötesplatser och kreativitet'. Det är del av föreläsningsserien 'Platsens själ' som syftar till att inspirera inför skapandet av Hamnstaden - en framtida stadsdel i Lidköping.

Tuesday, November 02, 2010

the perfect place


Cultural co-existence. High and low. Royal and underground. Sofisticated and street smart.

The skaters' domain under Queen Elizabeth Hall, Southbank Centre, London. The perfect place.

Thursday, September 09, 2010

berättelsens mobiliserande kraft

Det narrativa är tillbaka! Berättelsen tar åter plats i våra rum. Visst, den hade aldrig riktigt försvunnit ur våra liv, den har dundrats ut via tv-burkar i våra vardagsrum, via skönlitteratur i våra bokhyllor, via scenerna på våra teatrar. Men att samlas kring berättelsen, på det där viset min farmor beskrev att man gjorde under hennes barndom på tidigt 1900-tal, det trodde jag tillhörde svunna tider. Hon har beskrivit hur syskonskaran slog sig ned runt den historieberättande fadern och om hur barnen i grannskapet övertrumfade varandra i historieberättande.

Nu tycks berättelsen vara tillbaka som en social och mobiliserande kraft. Jag tror inte enbart att det handlar om att vi saknat berättelsernas gemenskapsbringande funktion. Jag tror att det narrativas intågande i samhället också är en motreaktion på det intrycks- och informationsöverflöd vi idag lever med. I ett aldrig sinande buzz av budskap, där vi inte längre vet vad vi ska ta fasta på, törstar vi idag efter den mening och autentiskhet som den välberättade historien kan skänka. Yttringarna är många. Här är några av de jag snappat upp på senaste tiden.

En väninna ringer och kvittrar entusiastiskt. Hon har skrivit in sig på en högskolekurs. Den lät för intressant för att motstå. Temat är ’strategisk storytelling’. Framtidens marknadsföring är narrativ. Varumärken kan presenteras med en berättelse och därmed skänka oss konsumenter mening. Berättelsen kan handla om varumärkets grundare, om tillkomsten av produkten, eller om hur konsumentens liv förändras med användandet av produkten. Kanske räcker inte längre relationsmarknadsföring; det krävs en bra berättelse för att ta sig igenom bruset.

I tider av regionala omvandlingsprocesser har jag senaste åren efterfrågat platsens historiska berättelser som del i det identitetsstärkande arbete som krävs för att formulera framtidens vision. Hur våghalsiga var inte göteborgarna i begynnelsen av den industriella epoken? Vad kan vi lära oss av det? Och var finns berättelserna om kvinnor att tillgå? För första gången lär jag mig nu om en betydelsefull kvinna i min hemstad Sundsvalls förra sekelskiftesepok. Frida Stéenhoff förtäljer en oväntad historia som skulle kunna få helt nya implikationer för Sundsvalls identitetsbyggande. Idag gladdes jag över följande länk översänd av forskarkollegan Bert-Ola Bergstrand. I det skotska projektet ’A Govan Wave of Change’ ska kollektiv storytelling skapa värde i det lokala identitetsbyggandet. Personliga historier från igår ska brygga över i framtid. Läs närmare om ’People Making Waves’.

I böckernas rike ligger biografin mig närmast. Antagligen för dess genuinitet och ofta åsyftad uppriktighet. Berättelsen presenteras i flera lager; en person, en plats, en tid, en kultur – ett liv. I förra veckan öppnade en bokhandel i Stockholm inriktad på just biografier av alla de slag. En berättelsernas oas. Har du vägarna förbi på Söder rekommenderar jag varmt dina&mina Böcker på Tavastgatan 16, Mariaberget.

Själv har jag just för första gången i mitt liv tackat ja till att delta i en bokcirkel. Vi är ett gäng ständigt upptagna personer som nu väljer att stanna upp och samlas kring de berättelser och betydelser litteraturens klassiker har att erbjuda . Det är höst och väderbyte. Tid att umgås med berättelsen.

Tuesday, June 08, 2010

this place understands that

"This place is beautiful. All the people here are beautiful. It has got an amazing energy - an amazing, amazing feel... and... it's really special. It's full of the same energy it was when I walked in, which is just really embracing. I mean, I think it was the Beatles who said 'All you need is love'. I think this place... this place understands that."

- Melody Gardot


Sunday, November 22, 2009

knowns n' knowing in the urban-rural relationship

”If you would be known, and not know, vegetate in a village; if you would know and not be known, live in a city.”

The 18th and 19th Century poet Charles Colton (Lacon, Vol, 1, #334)

The reason I kind of fell for the quote is that I can’t really make up my mind on whether or not to agree with it… It touches upon the idea of anonymity in city life, versus the lack of it in village life. On the other hand, try to become world known while staying put in the village…

It furthermore touches upon the perception of the city as the place for knowledge expertise, leaving the ‘simple life’ to the rural areas… But can we safely say that rural life is without ambition? Hardly. Today, I’m finishing a book chapter about how certain groups of creative individuals often use the rural setting for large part of the production phase, only to use the city as the market place. Competent and creative activity on the country side is however mostly hidden from statistics, explaining why we don’t know about it…

Wednesday, July 22, 2009

numer en plats i mig...

Jag har funnit en plats. En mycket speciell plats. En plats där världen öppnar sig för mina ögon, i all sin enkelhet och storhet. Platsen är mitt hjärtas upptäckt denna sommar. För att inte tala om mina sinnens upplevelse.

Dit tog mig sommarens skogspromenader över stock och sten, mossa och rötter. Bland ris, ljung och blåbär. Myrstigar, fågelkvitter, fjärilar. Dunkelt men livgivande. Bara ibland finner ljuset sin väg ned genom taket av barr och blad.

Så, helt plötsligt bländande ljus och världen som öppnar sig för mina fötter. Jag står på randen av en bergssluttning och ser ut över himlen, havet och horisonten. Skapelsen i sin enkelhet, men ack så stort, så starkt, så äkta. Det känns närmast religiöst. Jag kippar efter andan. Tittar storögt, utan att blinka, ut över klippkanten. Kan inte få nog. Av skönheten.

Jag är inte först med att ha upptäckt denna plats. Eller det religiösa i upplevelsen heller, för den delen. Men på det sekulariserade vis vi lever i detta samhälle så har inte ett tempel och ett altare rests, utan istället en vindskyddande boning i trä och en eldstad för grillning.

På träväggen har namn ristats in. Åke, Eva, Joakim och Olivia har varit här… Inristningarna tycks mig ett fint men tafatt försök att bevara en bit av sig själv för evigt på platsen. Jag tänker göra tvärtom; jag tänker bevara platsen för alltid i mig. En annan form av förevigande. Jag super in alla intryck och vet att jag snabbt kan färdas dit när jag sluter mina ögon och ser utsikten för mitt inre.

Denna utsikt. En naturlig skönhet som är påtaglig, uppfyllande, rörande, omtumlande… En upplevelse att bära med sig. Kanske för att de till synes outgrundliga stigar som förde mig mot detta oväntade mål plötsligt gör livet begripligt. Man måste bara våga följa stigarna framåt.

Snart lämnar jag min sommarvistelse. Morgonpromenadens helighet tilltar för var dag. Platsen känns vackrare för var dag. Märkligt, å ena sidan vill jag att världens alla människor ska få uppleva denna plats. Å andra sidan vill jag bevara den andaktliga stunden var morgon alldeles allena. Jag hoppas alla finner en sådan plats. Där man får känna enkelhet och storhet på samma gång. En plats där himlen, havet och horisonten möts. En plats där utsikt är lika med insikt. En plats där världen känns perfekt.

Friday, July 10, 2009

sommarväder och destinationshype

Så här länge har jag nog aldrig negligerat min blogg. Jag hoppas att ni njutit sommarväder i sådan utsträckning att ni inte haft rum för bloggläsande anyways ;) Sånär som under senaste dagarnas busregn, förstås. Själv har jag ägnat senaste tiden åt att skriva på alster som inte lär hamna på bloggen, mer än kanske något smakprov eller via hänvisning till annan publicering. Som lite variation kan jag istället erbjuda min röst. SR Västernorrland 9 juli, klicka direkt här alternativt välj session kl 09:00-09:30, för att lyssna när jag gästar TullaMaja och Ulf. Temat för diskussionen rimmar extra väl i semestertider och handlar om destinationshypen, d.v.s. dagens alla satsningar på att göra besöks- och turistdestinationer av alltifrån de minsta orterna till de största städerna.

Thursday, June 11, 2009

konstnärerna ute på bystan - varierar storstadsbliss med stillhet

När jag så gott som färdigställt ett bokkapitel i samarbete med min kollega Jonathan Borggren på tema konstnärers val av geografi, så inser jag under ett samtal med en kulturchef i Västernorrland att jag missat ett uttryck. När jag nämner konstnärskapet på landsbygden kontrar han med tala om konstnärskapet ’ute på bystan’. För mig är det nytt. Känns skönt att den här ekonomgeografen fortfarande kan fylla sitt skafferi med svenska benämningar för geografiska uttryck. Kanske borde jag få in det i kapitelmanuset…

’Kreativitet på plats’ är arbetsnamnet för antologin som kommer ut senare i år. Redaktörer är Lars Aronsson & Lotta Braunerhielm vid Karlstads Universitet. Jonathan och jag tar tillfället i akt att nyansera bilden av konstnären som storstadsbo. Visserligen visar våra statistiska undersökningar på en stark densitet av landets konstnärliga yrkesutövare i storstadsmiljöer. Vårt kvalitativa arbete, inkluderande djupintervjuer, ger en mer heterogen bild där kreatören är en aktivt rörlig person som varierar storstadens stimulans och tillgänglighet mot landsbygdens, jag menar bystans, stillhet och rymd… Läs här om designern som inspirerade mig till bokkapitlets prolog. Med ett vindkast över Atlanten går hon från stillhet till storstad:

”Hon heter Johanna, är inredningsdesigner och ganska ung i karriären men har redan funnit sina platser i livet. Första gången jag möter henne ses vi på skånska landsbygden. Jag besöker mitt uppe i renoveringsarbetet; denna inredningsdesigner har full huggning med att renovera och inreda sitt andra hem. Här ska hon tillsammans med sin man spendera sommarmånaderna. Hon bjuder på lunch och nybakt lantbröd. Jag kisar av solens ljus som glittrar i ån nedanför tomten. Jag lyssnar spänt medan hon berättar om livet, kärleken, karriären och landsbygden kontra storstaden. Det är vackert, rofyllt, stilla… För mig som besökare nästan komplicerat stillsamt. Landsortsbussen, som bara passerar varannan timme, måste bytas till annan landsortsbuss i närmast liggande by, för att sedan kopplas vidare mot Lund, Malmö och tätbebyggelsen. Mitt ute på vischan lägger min mobiltelefon oväntat av. Jag hoppas att bussen kommer. Helt ensam är jag dock inte. Jag hör kornas råmande och ser på när det viftar bort flugorna med svansen. Annars är det stilla, mycket stilla.

Ett halvår senare ses vi igen. Under en av New Yorks kyligaste vinterkvällar. Denna gång besöker jag Johanna i hennes huvudsakliga hem; i lägenheten i East Village där hon lever med sin amerikanske man, tillika konstnär. Lägenheten är luftig, känns väldigt Manhattan, och inhyser ett utrymme för skapande. Här sitter hon och jobbar de dagar hon inte är på kontoret downtown. Hennes jobb är mångfacetterat; tack vare sin flytt hit har denna inredningsdesigner till och med fått chansen att jobba exteriört med fasader på skyskrapor. Vi har emellertid först stämt träff på en vernissage på ett galleri i Chelsea. Därpå drar vi vidare till Williamsburg, Brooklyn, för att besöka ännu en vernissage hos ett utav de otaliga konstnärskollektiv som nu för tiden härbärgerar där. Kvällen är fylld av människor, rödvinsglas, konstverk, intryck, tempo, impulser… Vi befinner oss i staden som aldrig står stilla.”

Sunday, September 14, 2008

London är en annan dag

London är en annan dag. Så skrev jag till en vän på tröskeln till september. Den där tidpunkten då jag scannade igenom höstens resmål, omvandlade datum och destinationer till resplaner i form av hotell- och biljettbokningar. Tidskrävande men nödvändig sysselsättning för att hösten ska flyta på...

London är en annan dag. Så skrev jag. Därför att London kändes avlägset. Inte i tid. Men i plats. Platsen och tillståndet jag just då befann mig på och i beskrivs bäst som det beskrevs i stunden.

Det var havet och jag. Det var havet och sommarens sista segelbåtar vid horisonten.

Det var skogen och jag. Det var skogen och sommarens sista vildhallon i snåren.

Det var stillheten och jag. Det var stillhet i sommarens sista upplevelse av naturen.

London är idag. Idag är London här. London är människorna, pulsen, influenserna. London är jag. London är anletet av storstaden där jag trivs som bäst, lever som mest.

Oh, vad jag tror att jag inte skulle ha älskat storstaden om inte kontrasten fanns till mitt förfogande. Om jag inte ibland tilläts omslutas utav skogssus, havsdus och stjärnklara himlar. Utan kontrasten ingen uppskattning. Utan kontrasten inget behag.

Monday, March 10, 2008

platsens ljud

Platsens ljud kan fångas upp, dokumenteras och arkiveras på betydligt enklare och påtagligare vis än platsens doft. Säger jag ordet ’musik’ så behöver jag inte säga så mycket mer om hur ljud också kan trigga minnen. Musiken får en särställning bland ljud. Den knyter lätt an till våra känslor och blir därför upplevelserelaterad – eller en upplevelse i sig.

Ljuden förtäljer inte bara historier om platser eller sinnesstämningar – utan också om den tid vi lever i. Vissa tar ansvaret i större utsträckning än andra. Ansvar för dokumentationen. Av ljud.

Christopher gör det. Det gör att jag vill kalla honom för samtidsfilosof, eller samtidshistoriker... Jag vet inte om han protesterar mot det... Empirisk filosof, tror jag är etiketten han själv använder.

Fest ett par helger tillbaka. Rödvin, diskussioner och någonstans uppstod sång. Christopher spelade in sången och adderade den till sin instrumentala version av de ljud vi återfinner i samtida kontorslandskap. Titta gärna in [här] för att inspireras av mediearkeologi samt lyssna på hans låt. Låten; en musikalisk dokumentation av samtida ljud. Imorgon ett levande minne.

Sunday, March 09, 2008

sinnenas minne – en minnesvärd läsarkommentar

Jag vet inte vem jag ska ge cred för detta. En anonym läsarkommentar till mitt förra inlägg. Så intelligent och på samma gång så vackert att jag inte kan låta bli att lyfta fram det:

”Alla sinnen har minnen. De sinnen som inte ger en bild, behöver en annan energi för att förmedla sig. Synen kan bevaras via bildmedia. Hörseln kan bevaras via ljudmedia. Smaken kan bevaras via återskapandet av det smakade. Lukten är mer individuell eftersom vi kan lukta passivt, medan vi alltid smakar aktivt. Vi blir så att säga "anfallna" av doften samtidigt som dess effekt är så kortvarig. Minnet av doft kommer då att innehålla väldigt mycket dynamik.”