gamla hus ger nya toner

Jag tänker idag på orden som tillskrivits både Friedrich Schiller och Johann Wolfgang von Goethe:

”Arkitektur är frusen musik.”

Vackert, ja visst. Men så tänker jag närmare på Jane Jacobs mer levande syn på byggnaden. Byggnaden kan ju trots allt inhysa skapandet av ny musik:

”Nya idéer behöver gamla hus”.

Husen, menade Jacobs, är aktörer i våra tankeekologier.

Gårda mot bilfolket

Jag bara undrar… Försöker finna någon slags rationell förklaring till beslutet om att riva Gårda i Göteborg för att ge rum åt bilar... Jag lyckas måttligt. Här är mitt tafatta försök:

Jag tänker ’blandstad’ och hur vi nu, närmare 50 år efter Jane Jacobs då kontroversiella idé om blandstaden presenterades, äntligen verkar vara hyfsat överens om idén. Blanda gammalt och nytt, kommersiellt och boende, trottoarliv med park… inte minst människor med varandra. Då skulle man kunna välja att behålla de gamla charmiga Gårda-kvarteren som en livgivande kontrast till de nya bostäder och kontor som byggs i området. Förutom de äldre husens karaktär så fyller de viktiga funktioner för staden: Gammalt = billigt = utrymme för det som är ungt och [ännu] icke-kommersialiserat. Till exempel unga studenter som saknar boende i staden, eller unga verksamheter som saknar billigt utrymme… Vi vet detta av historisk erfarenhet; i gamla utrymmen odlas nya idéer. Och där frodas de tills de naturligt växer ur sina gamla lokaler och ger utrymme för ytterligare något nytt…

Blandstad ger tydligen också utrymme för bilar. Jag får vara öppen för det. Okej. Transport är ju viktigt. ’Biltransport är så viktigt’, anser tillräckligt många av Göteborgs politiker för att ofta prioritera bilismen framför den utvidgning av kollektiv transport som skulle vara möjlig i Göteborg och i Västsverige.

Men att välja att skapa rum för bilar, på bekostnad av viktiga minnesmärken som dessutom kan ge utrymme för unga människor och unga aktiviteter… det är för mig märkligt och lite sorgligt. Och särskilt svårsmält blir nu att Mp är med i uppgörelsen. Eftersom jag har så svårt att förstå det val som görs så får jag väl än en gång luta mig mot Jane Jacobs vishet. Hon delade upp oss i kategorierna fotfolk och bilfolk. Hon ansåg det vara en personlig grundläggande preferens som särskiljer dessa två ’folk’. Kanske är det så (jo, visst är det så!) att många av Göteborgs tongivande och inflytelserika personer är män i 50-årsåldern och uppåt. Klassiska bilismförespråkare. Kanske är det så att de glömmer att det växer upp en ny generation av fotfolk som inte bryr sig lika mycket om att äga och köra bilar. Av flera anledningar. Vissa utav oss gillar att trycka skosulan mot asfalten och uppleva stadslivet till fots. Andra utav oss tar ett ställningstagande för miljön…

Oavsett anledning så blir det som vanligt frustrerande för oss medborgare när det inte finns någon i politiken som representerar en hållning som torde vara naturlig för många. Så när t o m Mp bekänner sig till bilfolket och går med i överenskommelsen blir det liksom bara sorgligt… ännu ett bevis för vad lätt det går för svenska politiker att sälja sina övertygelser… bara de slipper sälja sina bilar!

Läs även Johan Karlsson, Karl Palmås, Jimmy Sand, Eva Obenius, Johannes Åsberg, Yimby eller krönika i GP. Tidigare Heiti Ernits.

ekologier i diskursen

Jag välkomnar uppsvinget i diskussionen kring att se staden som en ekologi. Dock har jag saknat referenser till Jane Jacobs som jag tycker har en given plats i denna diskussion. Läs min tidigare sammanfattning här. Cred till Heiti som nu lyfter in denna fantastiska kvinnas tankar i denna diskurs, länk här.

Hur skulle då ett kulturellt ekosystem definieras? Denna fråga är en nyare diskurs. Här ett par försök. Ur: Parlören – En ordbok för icke mätbara värden (Tankesmedjan Det Osynliga, 2009) s 47-49.

Kulturellt ekosystem
Kulturens ekosystem kan jämföras med jordens övriga ekosystem. Det är en intrikat väv av stora och små kulturer, konstformer och uttryck. Ekosystemet lever och växer och nya arter kommer fram. Men om man skadar ekosystemet, genom att ta bort eller strypa mindre aktörer som kan synas oviktiga i den stora helheten, begår man misstag. Alla sorters kulturformer och uttryck är viktiga för hela ekosystemets hälsa och hållbara utveckling! Den som tror att man kan rensa bort allt som är för smalt, för experimentellt, för nytt eller för traditionellt, och enbart odla för masskonsumtion är helt enkelt dum.
(Martha Westin, regissör)

Betraktelsen av kulturlivet som en levande trädgård där dagens plantering och odling kan ge upphov till de vackraste blommor imorgon, inte bara här men också med vinden spridda frön till andra platser och andra hjärtan.
(Evelina Wahlqvist)

Stadens ekologi

Jag landar åter hos min husgudinna Jane Jacobs. Eller så kallar vi henne ’min stadsgudinna’ – det var ju trots allt städer hon skrev om... :-) Jacobs brukade ägna sig åt skattjakter i staden (och då talar vi främst om New York där hon levde). Allteftersom, förstod hon att det var stadens ekologi hon studerade.

Då naturens ekologi anses vara bestående av ››fysiska, kemiska och biologiska processer som är aktiva inom en begränsad utsträckning av tid och rum››, så definierade hon analogt stadens ekosystem som bestående av ››fysiska, ekonomiska och etiska processer som är aktiva vid en given tidpunkt inom en stad och dess närmaste besittningar››.

Det ena ekosystemet är skapat av naturen, det andra av mänskliga varelser. Vissa grundläggande principer ansåg hon råda i dem båda:

”Till exempel behöver båda ekosystemen, såvida de inte är ofruktbara, en stor mångfald för att kunna överleva. I båda fallen utvecklas denna mångfald organiskt över tid, och de olika komponenterna står i komplicerade beroendeförhållanden till varandra. Ju fler nischer för liv och levnadssätt det finns i något av ekosystemen, desto större är dess förmåga att upprätthålla liv.” (Jacobs, 1961, The Death and Life of Great American Cities. Svensk version, 2004, Den amerikanska storstadens liv och föfall, s 17.)

Med det slog Jacobs inte bara ett slag för mångfaldens betydelse för stadens kreativitet; hon går så långt som att proklamera mångfaldens nödvändighet för stadens fortlevnad.

Tillhör du fotfolket eller bilfolket?

Själv tillhör jag oomtvistligen fotfolket. Senaste dagarna i Stockholm så har jag gått, flanerat, promenerat… så mycket att jag känner trycket under trampdynorna. Men det är så jag gillar att uppleva en stad – till fots. Alla intryck, dofter, ljud och människor blir så lättillgängliga då… Jag gillar livet på trottoaren.

Det var Jane Jacobs som myntade begreppen och delade upp oss i kategorierna fotfolk och bilfolk. Det handlar inte om huruvida vi har bil eller inte. Det handlar om vad vi föredrar; att gå eller att åka bil. Det handlar om preferens…

Jane Jacobs hade mycket spännande att säga… Är man intresserad av den levande staden – och framför allt av blandstaden – så rekommenderas hennes böcker varmt. På 1950- och 60-talen var hon motargumenterad pionjär. Idag är hon guruförklarad.