Tuesday, August 28, 2007

Ormar, kreativitet och savannlandskap - eller T som i Trädgård

Gästbloggare Mattias Sandberg
Mattias är doktorand och forskar om barn och ungdomars friluftsliv och natursyn

Att möta en orm under till exempel svampplockning får vissa att reagera instinktivt – kallsvett, panik och en okontrollerbar känsla av skräck. Spindlar, trånga utrymmen och höjder kan framkalla liknande reaktioner. Dessa fobier har en rätt enkel förklaring som härstammar från människans mångtusenåriga utveckling – evolutionen. Enkelt uttryckt strök våra människosläktingar med som inte reagerade på mötet med ormen eller för den skull var alldeles för oförsiktig vid klippkanten. Vissa beteenden premierades medan andra sonika fick betala med sitt liv. (Observera den schablonartade beskrivningen). Och även om alla inte reagerar lika starkt så inger ormar och höga höjder åtminstone en känsla av respekt hos de flesta.

Vad har detta med kreativitet att göra undrar ni nu! Förhoppningsvis. Tanken är att det inte bara är rädslan för ”onda” ting som ormar och spindlar som har premierats under evolutionens gång. Motsatsen - att förkärleken till platser och landskap som gav människor en överblick och en möjlighet att upptäcka faror – tycks också ha borrat ner sig i våra arvsanlag. Studier visar på att människor från olika världsdelar, med olika kön och bakgrund uppskattar liknande typer av scenerier: öppna, ljusa landskap med inslag av träd och vatten – ett landskap som påminner om något som kan liknas vid ”urhemmet” på den afrikanska savannen. Dessa scenerier uppskattas ofta i högre grad av nutidsmänniskan än bilder på städer, bilar eller för den delen mörka regnskogar. Tillgång till vatten, föda och överblick borde rimligtvis också gett människan en känsla av lugn och därmed kanske också en möjlighet att utveckla till exempel vardagsföremål – ett utrymme för kreativitet. Eller är kaos och hårt driven konkurrens kreativitetens hemvist?

Naturens hälsobefrämjande är dokumenterat. Det finns studier som visar på sambandet mellan ”gröna vyer” från sjukhussängen och ett snabbare tillfrisknande, liksom att intagna som genom gallret kan blicka utöver natur mår bättre. Detta enbart beroende på åsynen av naturen, inte att man rör sig i den eller umgås i den…

Å här kommer min tes, undran, intresseväckande avslut. Kalla det vad ni vill! Hur skulle natur utanför fönstret påverka prestationen, välmåendet och arbetsklimatet hos forskare, programmerare, sjuksköterskor, industriarbetare och företagsledare? Skulle vardagsinslag av natur i form av skogspartier, parker, dammar och vattendrag kunna höja kreativiteten, eller locka till sig de människor som besitter den, och på sikt ge en grön stad eller region konkurrensfördelar gentemot sterila och människofientliga miljöer? Tanken på eventuella kopplingar mellan sinnesro, välmående, natur och kreativitet är inte ny; inspiration är hämtad från professor Roger Ulrich's bidrag i boken The Biophilia Hypothesis från 1993. Kanske har Florida plats för ett fjärde T - Trädgård. Hoppas tanken får slå rot.

8 comments:

evelina said...

Fantastiskt Mattias...
Jag sitter och funderar på vad det fjärde T:et som i Trädgård skulle bli på engelska... Vad sägs om Tree?
Och framförallt; vad skulle Florida säga om Talent, Technology, Tolerance and Trees?
=)

Mattias said...

Trees är nog inte dumt! Fick inte Newton ett äpple i huvudet? Kopplingar till ekonomi: hinc ro´bur et secu´ritas (lat., 'härav styrka och säkerhet'), den svenska riksbankens devis sedan 1668(ek är Quercus robur på latin jmf sparbankseken). Långt in på 1900-talet stod den skriven på sedlarna.

evelina said...

intressant... träd är ju ofta en symbol för liv... men om det även är en symbol för pengar så har vi nog snart sålt in idén till Florida, haha... ;-)

Mattias said...

Mer ovetenskapliga associationer! Fr�n Nationalencyklopedin: Ordet akademi kommer fr�n den grekiska skola som Platon grundade i utkanten av Athen, vid en olivlund helgad �t sagohj�lten Akademos.

Mattias said...

Ont om kommentarer s� rycker in �nnu en g�ng

F�gelkvitter ger lugn i klassrummet

http://svt.se/svttext/web/pages/112.html

Johannes said...

mm Men det behövs många ramberg för att få fram effekten. Underbar stad skulle det bli, men ruggigt vidsträckt. Man vill ha pulsen och tystnaden. svårt att kombinera.

Jerry said...

Kastar mig in som lekman i detta:

Att välmåendet - och indirekt därmed också kreativiteten - ökar av en större närhet till naturen känns som en rätt logisk slutledning (även om den kanske inte är empiriskt fastlagd ännu?)

Sedan kan det säkert diskuteras om miljön är att betrakta som en förutsättning för kreativitet - eller en accelerator?

Men rent krasst; anledningen till att tesen ens uppstår beror ju på att vår samhällsstruktur formerat sig på ett sådant sätt att den kreativa klassens (lånar det uttrycket) arbetsmiljö sällan har närhet till just naturen.

Att det är på detta sätt har ju bekanta orsaker: Många kreativa yrken kräver en viss fysisk närhet till de näringslivcentra som de själva utgör en väsentlig del av.

Så, visst skulle kreativiteten öka med natur utanför kontorsfönstret. Men frågan är hur mycket kreativitet som skulle gå förlorad om vi "spridde ut" den kreativa klassen på större arealer?

evelina said...

Jo, men eller hur... jag hänger på Jerrys resonemang... Vi gillar (de flesta utav oss) natur... men som kreatörer är vi beroende av den inspiration som mötet med andra människor ger oss. Behovet av mötet (jag själv är definitivt en möteskonsument i stora mått) leder oss till staden. Behovet av naturen - både för bokstavlig och även här bildlig syreberikning - måste då kanske tillgodoses med god stadsplanering innehållande parker, skogsdungar, dammar, vatteninloppsflöden...

Just nu funderar jag dock över frågan i mindre skala. Ska just till att byta kontor och kommer att gå miste om vyn mot träd och grönska... Kommer jag kunna kompensera detta med krukväxter på mitt nya kontor...? Hmm...