Ormar, kreativitet och savannlandskap - eller T som i Trädgård

Gästbloggare Mattias Sandberg
Mattias är doktorand och forskar om barn och ungdomars friluftsliv och natursyn

Att möta en orm under till exempel svampplockning får vissa att reagera instinktivt – kallsvett, panik och en okontrollerbar känsla av skräck. Spindlar, trånga utrymmen och höjder kan framkalla liknande reaktioner. Dessa fobier har en rätt enkel förklaring som härstammar från människans mångtusenåriga utveckling – evolutionen. Enkelt uttryckt strök våra människosläktingar med som inte reagerade på mötet med ormen eller för den skull var alldeles för oförsiktig vid klippkanten. Vissa beteenden premierades medan andra sonika fick betala med sitt liv. (Observera den schablonartade beskrivningen). Och även om alla inte reagerar lika starkt så inger ormar och höga höjder åtminstone en känsla av respekt hos de flesta.

Vad har detta med kreativitet att göra undrar ni nu! Förhoppningsvis. Tanken är att det inte bara är rädslan för ”onda” ting som ormar och spindlar som har premierats under evolutionens gång. Motsatsen - att förkärleken till platser och landskap som gav människor en överblick och en möjlighet att upptäcka faror – tycks också ha borrat ner sig i våra arvsanlag. Studier visar på att människor från olika världsdelar, med olika kön och bakgrund uppskattar liknande typer av scenerier: öppna, ljusa landskap med inslag av träd och vatten – ett landskap som påminner om något som kan liknas vid ”urhemmet” på den afrikanska savannen. Dessa scenerier uppskattas ofta i högre grad av nutidsmänniskan än bilder på städer, bilar eller för den delen mörka regnskogar. Tillgång till vatten, föda och överblick borde rimligtvis också gett människan en känsla av lugn och därmed kanske också en möjlighet att utveckla till exempel vardagsföremål – ett utrymme för kreativitet. Eller är kaos och hårt driven konkurrens kreativitetens hemvist?

Naturens hälsobefrämjande är dokumenterat. Det finns studier som visar på sambandet mellan ”gröna vyer” från sjukhussängen och ett snabbare tillfrisknande, liksom att intagna som genom gallret kan blicka utöver natur mår bättre. Detta enbart beroende på åsynen av naturen, inte att man rör sig i den eller umgås i den…

Å här kommer min tes, undran, intresseväckande avslut. Kalla det vad ni vill! Hur skulle natur utanför fönstret påverka prestationen, välmåendet och arbetsklimatet hos forskare, programmerare, sjuksköterskor, industriarbetare och företagsledare? Skulle vardagsinslag av natur i form av skogspartier, parker, dammar och vattendrag kunna höja kreativiteten, eller locka till sig de människor som besitter den, och på sikt ge en grön stad eller region konkurrensfördelar gentemot sterila och människofientliga miljöer? Tanken på eventuella kopplingar mellan sinnesro, välmående, natur och kreativitet är inte ny; inspiration är hämtad från professor Roger Ulrich's bidrag i boken The Biophilia Hypothesis från 1993. Kanske har Florida plats för ett fjärde T - Trädgård. Hoppas tanken får slå rot.