Monday, February 25, 2008

kontroversiell-kultur

Kulturnyheterna diskuterar i afton kontroversiell-kultur. En undersökning visar att 3 av 4 kulturnämndsordförande tycker att de ska ha rätt att få stoppa kommunalt finansierad kultur.

Jag tycker det känns som att den här diskussionen sträcker sig längre än att ifrågasätta den fria konstens autonomi... ifrågasätter det inte vissa grundlagsskyddade friheter också?

En uppenbar fråga kopplad till detta är: Var går gränsen för vad som är konst...?

Och vilka gränsöverskridelser är det som i så fall måste kunna ’stoppas’? Ska konsten stoppas när den gått över gränsen till att i politikernas ögon bli porr? Eller när karikatyrer anspelar på religiösa heligheter?

Ska den stoppas när den blir för politisk eller samhällskritisk...? I allra värsta fall kanske. För om landets kulturnämndsordföranden skulle få som de önskar så skulle de plötsligt bli domare för vad som ska anses ’kränkande’... Det luktar farligt...

Är kanske inte konsten som bäst när den berättar saker vi inte vill höra...?

8 comments:

Anonymous said...

jag tyckte han litteraturvetaren frön götet sa det ganska bra. att konsten måste vara fri för att vara konst... i annat fall blir det propaganda.

men tillbaka till kreativiteten:
http://i219.photobucket.com/albums/cc122/fmacraze09/Fro-Hat.jpg

PS. gillar inte ditt nya blogg theme. prickigt och jobbigt att läsa. kontra-produktivt

Anonymous said...

Jesper!!

1. ingen frihet; ingen konst...
så är det nog.

2.länken = grym :)
kreativitet... att utifrån de förutsättningar man har... som nån läsarkommentar ngn gång sa...

3. oh, vad det är uppfriskande med rakryggad uppriktighet. dessutom har du rätt. det var en humörgrej. nu är den väck - för denna gång...

Anonymous said...

(ursakta engelska tangenbord)

Intressant froga med tanke po att jag var den ende i min bekantskapskrets som sympatiserade med Israels ambassadör Zvi Mazel tillgrepp mot Gunilla Feilers utstallning "Snövit och sanningens vansinne".

I den utmarkta boken "what's your dangerous idea" beskriver psykologen Steven Pinkner den moralfilosofisk tankefora som sager att individer aer ansvariga for "forseeable consequences of our actions, including the consequences of our public statements". So aeven om yttrandefriheten aer en av de starkaste principerna i monga (men ej majoriteten) av varldens lander so bor man inte med automatik betrakta det som en ABSOLUT princip, d.v.s en princip som har foretrade for alla andra principer.

En intressant froga att stalla sig nar vi gladjer oss ot/irriterar oss po ett konstverk aer darfor "vad kan konstnarens motiv ha varit?" I fallet med utstallningen po Historiska museet tror jag sorgligt nog att Mazel inte tog sig tid att fundera over detta. Att han reagerade starkt kanslomassigt torde dock inte forvona nogon annan aen kansloflacka nordiska kulturjournalister.

Som filosofen Isaiah Berlin har pekat ut so ligger det i manniskans moraliska ode att vi stalls infor varderingar som ser som icke omsesidigt uteslutande godheter men ibland aer empiriskt motstridiga - som t.ex. yttrandefrihet vs. en folkgrupp/minoritets skydd mot uppvigling/hatfyllda budskap.

Svora frogor - latta svar?

Ps. Kul att snubbla over denna blogg. Din kollega Patrik halsar fron sunny California. Ds

Anonymous said...

Hej Karl,

vad skoj att du hittade hit! Tittade in på din hemsida. Intressant forskning, låter det som. Du får givetvis hälsa min käre kollega så gott tillbaka!

Du har funderat en hel del kring detta, märker jag. Coolt.
Svåra frågor – och svårbesvarade, kanske...

Jag brukar förespråka människans rätt till sin kreativitet och sitt skapande. Men min underliggande reservation är nog ändå att avsikten eller intentionen bör vara god. Ty kreativiteten i sig är varken god eller ond. Avsikten med den bakomliggande idén däremot bär på någon slags intention.

Jag tror på personligt ansvar. Borde konstnärer göra sig mer medvetna om sitt motiv och därmed sitt ansvar? Jag gillar att du lyfter frågan.

Långsökt parallell kanske – eller kanske inte: Lyssnade nyligen på den diplomatierfarne Jan Eliasson som talade om att det är viktigt att vårda sitt språk vid gränsöverskridande möten. Borde även konsten vårda sitt uttryck, undrar jag, eller ska det lämnas åt just diplomatin? Olika sfärer, olika regler?

Jag anser att diskriminering av olika former aktivt bör bekämpas i samhället.

Men diskriminerar verkligen konsten? Eller skildrar den kort och gott den diskriminering som redan sker runt om i världen? I konstens natur ligger att vara ifrågasättande. I fanatismens natur ligger en avsaknad av både humor och självdistans. Är det inte fanatismen vi bör motarbeta snarare än konsten?

Karl, du märker att ditt inlägg väckte en massa nya frågor i huvudet på mig...

På återseende hoppas jag,
evelina

Anonymous said...

Holler med om intentionen. Frogar mig dock om kreativitet aer moraliskt neutralt? Om man laser Csikszentmihalyi mfl. so aer ju en av grundkarakteristikerna av kreativa processer aer att kreativitet finns inom alla falt - jordbruk och kretskortsdesign lika val som konst, men att kreativitet sallen foregos av direkta intentionen ("vagen aer molet") - man bara "hamnar dar". Ett enkelt ord for detta aer lek. Ofta planlost, men alltid utvecklande och fascinerande. Kan lek vara ondsint? Tja, givet dom uppenbara extrema undantagen (i nogon mon kan kanske en sadist anses vara lekfull) so har jag svort att se att lekfullhet kan ha goda intention lika val som onda. Om det finns varians i intention bakom kreativa processer so vill jag i alla fall tro att den aer skev mot det goda hollet. Idealist?

Klar att konst diskriminerar! Mycket konst kraver forforestoelse. Det aer darfor som tendensen att uppskatta konst och utbildning aer so starkt korrellerad. Det stammer nog att den skildrar den den diskriminering som redan finns i världen.

Du har givetvis ratt om ifrogasattandet. Det finns monga historiska exempel po att skribenter och konstnarer aer de forsta att sattas inom los och bom i diktaturer. Men jag frogar mig ando - i ett samhalle alltmer karaktariserat av dramaturgi och narcissism - innebar ifrogasattande alltid att man bor skrika med hogst rost? Jag tycker att Amelia Adamos protest mot ersattningen till illustratorer genom utviket po filmfestivalkatalogen (var det '02?) var nog so timid men givetvis mkt viktig och fick ett ganska kul genomslag.

Tillbax till jobbandet.

Anonymous said...

Karl,
Idealism är något bra! :)
Är för sent på det svenska dygnet för att jag ska orka vara något annat än kortfattad just nu, tyvärr.

Håller med: behöver inte finnas en uttalad intention eller avsikt. Det kan handla om lek.

Jag hastade förbi mina egna tankar lite för snabbt: Skulle nog snarare vilja hävda att det är intentionen och/eller (det av den ev intentionen ibland oberoende) resultatet som kan vara av godo/eller ondo.

Själva kreativiteten kännetecknar processen (via vilken man så småningom når ett resultat). Som du märker ser jag på kreativiteten som 'a means to an end', kind of...

Du ifrågasätter om kreativiteten är moraliskt neutral, vilket gör diskussionen mkt spännande!!!

Det förtjänar sin egen bloggpost! Jag ska se om jag får ngn tid över imorgon!

Hoppas allt är bra i Silicon Valley!

Mvh, evelina

Anonymous said...

E,

Om 20 grader och sociologidiskussioner i poolen aer bra so aer det nog bra.

Jag lutar helt klart ot att kreativitet gor livet battre for manniskor. Aeven om det aer en synnerligen egoistisk upplevelse so aer det ganska svort att se negativa externaliteter, om inte ni blir forbannade po mitt konstverk forstos...

Hur substantiera ovanstoende? Antar att du last din Csikszentmihalyi. Han har ju gott fron kreativitetsforskning till "forskning om det goda livet" vilket for ge en antydan att vi aer po ratt spor.

Och aeven om vi leker nationalekonomi och antar nyttomaximerande agenter ointresserade av varandra so torde den totala summan lycka oka i samhallet om fler manniskor lite oftare kunde uppleva 'flow'.

Apropo det so skall jag holla ett symposium po Stanford i November po ett seminarium om "Creativity and Organizational Context" av Thomas Heinze and Georg Krücken. Lee Fleming vid Hardvard som aer mycket skojig medverkar ockso. Kanske borde man ordna nogot liknande i Sverige?! Du verkar ju ha monga bollar i luften. Den basta po amnet jag kaenner heter Christina Hellstrom och undervisar po psykologen i Goteborg. Hon brukar avsluta sina forelasningar med att spela Bob Dylan...

Anonymous said...

Karl,

det låter väl som en alldeles utmärkt idé att åstadkomma ngt liknande på svensk mark! Vi får smida vid tillfälle. Skulle vara otroligt kul att föra samman kreativitetsforskare från olika discipliner.

Några kreativitets-övningar vid Stanford i vår? Jag överväger att åka över för lite handledartid. Men har inte bestämt ngt än.

/ew - som för övrigt håller med om att fler flow leder till bättre människor leder till bättre samhälle :)